Varför läste jag den här skiten?

1. http://www.aftonbladet.se/nojesliv/klick/article1521336.ab Dr Phil hyllar mamma Spears
2. http://www.aftonbladet.se/nojesliv/klick/article1617321.ab En stjärna från en tv-serie jag aldrig följt talar ut.
3. http://www.newsoftheworld.co.uk/0601_kerry_drunken_slapper.shtml En engelsk kändis blir baktalad av svärmor. Hela den här söndagsblaskan är förkastlig, ändå läser jag den nästan varje vecka.
4. http://www.newsoftheworld.co.uk/2001_hero_pilot_romp.shtml Samma blaska, samma förspillda tid...
5. http://www.expressen.se/noje/1.1001605/guy-ritchie-alskar-madonnas-nya-skiva Den här ångrar jag i och för sig inte att jag läste. Den är så oerhört fullmatad med intressanta fakta!

Någonstans på ett konferenshotell...

...finns det en mamma som saknar

1. tiokilos pyjamaskille strax före läggdags. Vi myser på sängkanten en stund innan det är puss, hunden Scruffy och gossetäckets tur att ta vid.
2. samma tio kilon som vaknar vid en alldeles för tidig morgontimma med att slänga Scruffy, nappar och kudde ur sängen och sedan ropa Daaaaad!
3. en morgonpigg kille som varje dag visar samma oförställda förtjusning för sitt tåg, sin buss, hunden som rullar och alla de andra leksakerna.
4. sex små gaddar som med glädje och lätthet penetrerar sina föräldrars fingrar, kinder och armar.
5. tio utsökta små tår som älskar att bli kittlade och som luktar något, något lite av bebissvett.

Alldeles, alldeles underbar egen-tid

I dag har jag fått massage. På arbetstid. Till priset av 100 kronor. Angenämt är bara förnamnet. Att en halvtimmas knådande kan ge en så mycket lyxkänsla är ju helt otroligt. Bestämde mig raskt för att jag måste bli bättre på att prioritera in mina alldeles egna behov i vardagen. Minst en gång i månaden ska jag

1. Boka upp mig för massagetid.
2. Ta en kaffepaus på lokal där jag bestämmer dejt med en löjligt stor latte, ett kaloririkt tilltugg och ett lyxigt magasin.
3. Ha sovmorgon. Det låter ju rubbat lite men eftersom min sambo jobbar natt fredag och lördag och jag jobbar måndag-fredag blir det som det blir. Men på något sätt måste det gå.
4. Ha en vinkväll på stan med kompisar.
5. Fixa hemma-spa med krämer på rad, värmeljus och en god bok bland bubblorna.

I morgon rivstartar jag med att åka på konferens med övernattning. Det blir ju nästan som en sovmorgon och nästan som en vinkväll. Nästan.

Födelsedagstips

1. Mogna accessoarer. Jag har nytt jobb och kan inte jamsa runt i gula nitbälten och rosa pälskragar längre. Eller jo, det är klart jag ska göra det, men kanske inte när jag har viktiga möten.
2. Ny morgonrock. Jag har en vän, M. Hon och hennes man, D, har så fina his 'n hers kimono-style morgonrockar från Hasseludden. Men så bor dom i New York också. Här på landet hasar vi runt i fleecerockar från Åhléns och efter ett års mammaledighet kan jag säga att jag är i skriande behov av en ny. Krav: Lång, luva, fickor = låter inte som en kimono, tyvärr.
3. MP3-spelare. Jag äger ingen MP3-spelare. Jag är den enda i Sverige som inte äger en MP3-spelare. Den enda på norra halvklotet som inte äger en MP3-spelare. Men nu vill jag ha en silvrig en, med alldeles för mycket minne. Om jag ändå visste vad jag ska ha den till.
4. En present från min son. Vad är löjligare än paket från barnen som föräldern köpt? tyckte jag förr. Nu är min son, tja…drygt ett år och jag skulle lätt få en tår i ögat av etiketten: Grattis mamma från lille prinsen. Snyft!
5. Finansiellt bidrag till en ny kamera.

Brev från en flyttfågel

Ni som följer bloggen vet att min syster flyttat närmare oss. I dag får hon tillträde till nya lägenheten. Bara 27 kvadrat men väldigt fina sådana. Vi tar med en klättrande krukväxt (obs –neutral kruka, man ska inte inreda åt andra) och en skurhink med städprylar. Det sistnämnda fick vi i inflyttningspresent när jag bodde i kollektiv och jädrar vad bra det var.
Nu har vi snart bott här i huset i fyra år och det är det längsta jag bott någonstans sedan jag flyttade hemifrån 1994. Jag gillar att flytta och reslust, studier, kärlek, avslutad kärlek, andrahandskontrakt, jobb och säkert en del annat har fått mig att byta bostad i runda slängar 20 gånger. Jag har lärt mig en del på vägen.

1. Rensa ur innan flytten. Inför flyttar råder det nästan alltid tidsbrist, där har jag aldrig lyckats komma på några knep, men försök ändå lägga tid på att ge bort kläder du inte använder, tömma pärmar på papper du inte längre behöver etc. Det är aptråkigt att behöva stå och packa upp ”fula” grejer på nya stället.



2. Var noga med adressändringen. En gång nådde en räkning från adressändring nästan ända fram till Inkasso. Orsak? De hade skickat påminnelserna till den gamla adressen… öööhhh.



3. Ta hjälp med städningen av gamla lägenheten. Jaha då var allt klart då, tänker du när du fått in den sista flyttkartongen och skruvat i några glödlampor så att du ser att borsta tänderna. Nej, just det ja, den gamla lyan ska ju skrubbas ur. Fy vad tråkigt det är att frosta av en frys när allt man vill göra är att planera inflyttningsfesten.



4. Ha alltid en viktigt-väska där du slänger ner nycklar, viktiga papper du behöver första dagarna efter flytten, klädombyte, tepåsar, blöjor och välling (om du har bebis) med mera. Det är skitsvårt att hitta något de första timmarna efter en flytt oavsett hur noga du märkt dina lådor.



5. Använd riktiga flyttlådor. Papperskassar kan tyckas vara ett okej alternativ men de går inte att stapla och tar därför alldeles för stor golvyta, de går inte att märka och saker går mycket lättare sönder.

Släpp känslorna loss

CRY 257, en stor svart Ford, ligger framför mig i bilkön hela vägen genom centrum. Himlen gråter också. Det är veckans sista arbetsdag och på radion sjunger Alicia Keys No one can get in the way of what I’m feeling. Jag tänker att det är en fin låt och säkert är det någon som nyligen fått sitt hjärta krossat som har den som sin gråtlåt. När jag kommer till jobbet kollar jag upp ägaren till CRY 257. Han bor i Nacka och heter Grant Thornton. Undrar vad Mr Thornton har för gråtlåt? En gråtlåt behöver inte nödvändigtvis vara förknippad med olycklig kärlek, nej, för mig är en gråtlåt en sång som är så fin att man önskar att man hade något att gråta över.

1. Anna Ternheim – Shorelines. En Broder Daniel-cover som hon gör så fantastiskt bra, pianot är så vackert och texten så underbart vemodig. Oh, this town… kills you when you’re young. (Om Göteborg så klart – Sveriges vemodigaste stad.)
2. Gram Parsons och Emmylou Harris – Love Hurts. Den här låten är så suverän att den är farligt nära ett pekoral. Jo, sånt kan hända med riktigt fina saker. Den vackraste stämsången i världen.
3. Kate Bush – Wurthering Heights. Den här är ju egentligen inte sorglig, bara så otroligt känslosam. Kate är liksom så liten och hon vill krypa in i Heathcliffes fönster med sin stora röst och sjunga kläderna av honom. Allt för att slippa stå därute på den blåsiga stäppen med vinden piskandes i det långa håret.
4. This Mortal Coil – Song for the Siren. Ett engelskt goth-band från åttiotalet i en Tim Buckley-cover. Kan det va nåt? Absolut. Den här har min sambo enbart på vinylsingel, en gång försvann den i flera månader men kom lyckligtvis tillbaka. Jag måste erkänna att jag inte riktigt hör vad hon sjunger, men en gråtlåt i absolut världsklass är det och jag råder alla att försöka hitta den på MySpace eller dylikt.
5. Emmylou Harris – Sin City. Emmylou igen. Ingen slump, med en sån röst blir det gärna känslosamt. The scientists say, it will all wash away... Från Elite Hotel (1975) en skiva jag lyssnade jättemycket på precis i slutet av min graviditet när jag var full av hormoner.

Filmtajm

I dag börjar Göteborgs filmfestival. Det fanns en tid då jag hade superkoll på vilken fest man skulle gå på på premiärkvällen, vilka filmer man absolut var tvungen att se och... Ja, nu känns det helt plötsligt länge sedan. Egentligen är jag ingen vidare filmmänniska eftersom jag verkligen älskar en härlig filmupplevelse men tycker att det är erbarmligt skittråkigt att se mediokra filmer, så oftast orkar jag inte chansa och väljer en bok i stället. Men att gå på bio är alltid mysigt. Eller ja, nästan. En gång har jag lämnat biografen efter halva filmen (The Big Lebowski), två gånger har jag somnat (Aviator och en Indiana Jones-film). Biominnen som lämnat trevligare minnen är:

1. Ronja Rövardotter. Biograf Grand, Skara. Mamma och jag gick. Det kändes väldigt mysigt att rå om henne helt själv och gå på en cool feministrulle.
2. Heavenly Creatures. Phoenix cinema, East Finchley, London. Tror den heter Svarta änglar på svenska. Med Kate Winslet i en tidig roll. Jag och min goda vän M gick och såg den och blev helt begeistrade, handlar om två tonårstjejer som mördar den enas mamma och bygger på en sann historia från Nya Zeeland. Mycket sevärd.
3. Fyra bröllop och en begravning. Odeon Mezzanine, Leicester Square, London. Jag och mamma igen. Hade redan sett filmen och den hade gått så länge att den flyttat in i liten salong. Mysigt att se superbrittiskt i England med en älskad mamma på besök.
4. Festen. Screen on the Green, Islington, London. Denna danska gigant tillhör en av mina absoluta favoritfilmer. Hade redan sett den i Sverige men ville se den igen. Den artiga medelklasspubliken satt ner under hela eftertexterna och reste sig sedan upp och applåderade. Respekt!
5. This is England, Bergakungen samt Biopalatset, Göteborg. Förra året var jag på bio endast två gånger, vi har svårt med barnvakt åt Lilla H. Första gången såg vi bara halva filmen. Efter ett telefonsamtal med barnvakten och en hulkande H i bakgrunden for vi snabbt till undsättning. Såg klart den efter ett par månader. Så fin.

För mycket är aldrig nog

Jag önskar jag vore lite mer aktiv. Tycker inte att det riktigt räcker med att jag jobbar heltid och bilpendlar i 1 timma och 15 minuter varje dag, att sambon ser efter Lilla H och dj:ar fredag och lördag natt samt att vi bor i ett 120 år gammalt hus där vi städar, tvättar och håller efter. Nej. Nej. Nej. Jag önskar att jag även:

1. Gick i second hand-affärer och köpte fina plagg som jag sedan sydde om på ett personligt och trendigt sätt.
2. Sjöng i en kör.
3. Tränade regelbundet. Promenader räknas inte.
4. Lagade lite roligare mat, gärna mer asiatisk och rätter med bulgur, råris, quinoa (?) och annat jag inte hanterar.
5. Hade regelbundna dejter med tjejkompisar på olika teman typ cocktails, litteratur, spakväll etc.

Jag vet att det finns dom som hinner med mycket mer än vad jag gör. Hur gör dom?

Oh, it's such a perfect day...

Har just bokat flygbiljett till sambon. London t o r i slutet av februari. Numer är det sällan jag har London-abstinens, men med det här vädret (är det nån som missat att jag är trött på regnandet?) är det väl inte så konstigt att man längtar bort? Fast då får det nog vara sommar i London. Då skulle min dag gärna få se ut så här:

1. Lördagmorgon och jag dricker mitt mjölkfluffiga kaffe framför morgon-tv. Svensk morgon-tv suger i jämförelse. Orsaken till att det satsas så mycket pengar på daytime television sägs vara att det finns så många hemmafruar som har tid att glo på tv hela dagarna.


2. Köper tidningen på närmsta news agent. På helgerna är de inplastade så att inte alla härliga bilagor ramlar ur. Min favvo är The Times modebilaga och "O", Observer's söndagsbilaga. Sätter mig på bussen och hoppar av i Regent's Park. Köper lite lunch på Marks & Spencer's och hittar en skön, halvskuggig plats i gräset.


3. Tar mig in till West End där det är sommar-rea. Strosar i Covent Garden, köper ett par fina sandaler på Neal St och några pocketböcker på Border's på Oxford St.


4. Tar bussen tillbaka till Regent's Park där jag möter upp sambo och vänner på en trevlig pub i Primrose Hill. Sitter på uteserveringen och dricker Pimm's med mynta, lime och mycket is.


5. Vandrar bort till närmsta indiska restaurang, beställer in bordet fullt av roliga smårätter. Avslutar med goda drinkar på en bar bredvid. Black cab home.

Dagens eko - en trafikfara

1. Furtenbach



2. Ridderstolpe



3. Arenander



4. Svenonius



5. Odermalm

Vad är det här då? Ett utdrag ur adelskalendern månne? Nej, några efternamn hämtade från Sveriges Radios Ekot-redaktion. Jag gillar vanligtvis Ekot och P1 men på hemvägen idag hade de lagt en polissirén som ljudeffekt på ett nyhetsinslag vilket medförde att jag nästan körde av vägen eftersom jag trodde att det var på riktigt, utanför min bilruta. Farligt! Jag lyssnar ju på P1 för att jag vill slippa ljudeffekter, sätter jag på P1 vill jag inte ha massa R 'n B och jag vill verkligen inte ha några pålagda polissiréner. Bara därför får Ekot stå som exempel på hur dåligt integrerade invandrare är på våra svenska nyhetsredaktioner.

Alla redaktioner med självaktning försöker göra något åt det här problemet, det är ju pinsamt att det bara är Sjöbergs och Svenssons som skriver. Detta måste de ändra, annars förlorar de snart varenda invandrar-läsare till Metro. Och nog försöker de, men det är inte alltid det går så bra. Följande hände nyligen på min gamla arbetsplats, den stora morgontidningen.
En tjej med utländskt för- och efternamn får fast anställning. Det händer typ en gång var sjunde ljusår att någon får fast så min tidigare kollega frågar sin chef varför just den tjejen fått fast. Jo, men du vet, med hennes bakgrund...nu får vi tillgång till ett helt annat kontaktnät. Jaha, säger min tidigare kollega. Det är konstigt för hon är ju född i Sverige. Vi gick på samma skola och umgicks i samma gäng.

Man tänker så rätt men det kan bli så fel. Eller är det kanske bara ett fall av "surt sa räven..."?

Mitt liv som aluminiumlegering

I eftermiddags jobbade jag med texten till en broschyr som handlar om aluminiumlegeringar. Kanske inte mitt största skrivuppdrag i karriären men allt blev genast mycket roligare när jag insåg att jag kunde applicera en hel massa aluminium-karakteristika på mig själv. (Jo, jag inser att bara en hyfsat ego-centrerad människa skulle komma på tanken!)

1. Aluminiumlegeringar kan ha skiftande ledningsförmåga. Jag skulle vilja säga att min egen ledningsförmåga firar nya triumfer snudd på varje dag. Om inte på jobbet så i alla fall på hemmaplan. Idag har jag till exempel fixat läkartid åt Lilla H, ringt en elektriker och en rörmokare (IKEAs skitfläkt och skitkran, ni vet), lagat middag samt en hel massa annat.
2. Dessa legeringar har dessutom förmågan att poleras, man talar om deras polerbarhet. På engelska finns uttrycket "to scrub up well", det tycker jag passar in på mig. Jag kan se ut som sju svåra år efter en sömnlös natt men efter min tiominuters special morning make-over (delar med mig av den nån annan gång) lyckas jag oftast se helt okej ut. Polerbarheten är alltså god.
3. Sedan kommer vi till brottgräns. Var går min? Vid benbrott? Eller kanske vid inbrott? Avbrott klarar jag ju av men utbrott är det lite värre med. Får nog fundera på den en stund till.
4. Legeringar kan tydligen ha en sträckgräns, min egen har förbättrats avsevärt sedan jag fick barn. Förut var man liksom fri att röra sig. Tappade man något på golvet var det bara till att böja sig ner och plocka upp det. Med Lilla H i famnen behövs helt klart en större sträckgräns, dvs längre armar, för att plocka upp alla tappade nappar, nedrivna blöjor och avdragna strumpor.
5. I broschyren erbjuds kunden ett standardsortiment av legeringar. En normaldag kan jag erbjuda mina kunder (dvs familj, kollegor och vänner) en positiv 32-åring med förmågan att se något komiskt i de flesta situationer. Dessutom är jag helt okej på att laga mat, jag kan skura en toalett, dricker vin då jag kommer åt och feströker gärna bakom husknuten.

Glamour twentyfourseven

Här är det party, party. Idag var dagen då jag...

1. ...bytte tre blöjor innan klockan blev 09:00.
2. ...bakade en misslyckad apelsin- och marängpaj. (Apelsinkrämen stelnade aldrig.)
3. ...sov en timma innan lunch för att orka stanna uppe och se Cracker ikväll. (Slut 23:30 TV4. Kommer antagligen somna ifrån det.)
4. ...åt kålpudding och potatismos till middag.
5. ...gick runt i trädgården med svart sopsäck och plockade bråte från vårt rivna stall som stormen lekt med.

Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd in my Heart

IKEA går igenom mitt liv som en röd tråd. Från barndomens glädje över den nya katalogen till alla vuxna budgetköp detta fantastiska varuhus bistått med. När jag bodde i London kunde jag lätt tillbringa två timmar på public transport enkel väg för att handla lite köttbullar i Sweden Shop och pilla på några kuddfodral. Sedan vi flyttade in i huset för snart fyra år sedan har det blivit X antal vändor även om vi försökt hålla nere IKEA-kvoten på en rimlig nivå. Tricket, som jag ser det, är att blanda IKEA med mer unika ting, eller varför inte customize? (Se punkt 5 nedan.)

Idag ska vi till IKEA om stormen bedarrar. Jag ska inte köpa något (yeah right) men min syster ska köpa både en, två och tre grejer eftersom hon flyttar in i nya lägenheten nästa helg.

IKEA, som sagt, alltid aktuellt. Just nu enligt följande:

1. IKEA har seglat upp som favvo-mötesplatsen bland småbarnsföräldrar. Jo, det är sant. Klockan tolv har vi en date i restaurangen. Vad har väl en lounge-latte i stan att sätta emot ett oändligt antal barnstolar, gratis haklappar, gratis blöjor, barnmat att köpa, bestick, skål och micro att låna? Just det! Nada.


2. För ett par veckor sedan var jag på jobbresa i Älmhult. Anläggningen jag besökte låg alldeles bredvid Sveriges första IKEA-varuhus. Vi åt lunch på något som hette IKEA Värdshus. Ett hotell som ligger tvärs över gatan från butiken och som tydligen alltid är näst intill fullbokat. Möblerat med IKEA-möbler såklart men kändes ändå väldigt inne på något sätt. Tydligen förläggs väldigt många av IKEAS konferenser hit och det kändes lite märkligt att stå i buffet-kön tillsammans med ett gäng trendiga sthlm-designers mitt ute i de småländska skogarna.


3. Vi köpte en fläkt på IKEA när vi flyttade in. Nu är den sönder, helt död. Garanti? Nej, bara första året. Suck!


4. Vi köpte en kökskran på IKEA när vi flyttade in. Nu är den sönder, läcker vatten. Garanti? Ja, i tio år men för att få en ny måste du ta med den gamla dit. Suck!


5. Jag ramlade över en riktigt rolig blogg för ett tag sedan. IKEA-hacker. Har du hackat några IKEA-prylar? Det har vi, se bild. Bonde-hyllan med påbyggda golvlister för att se skönt inbyggd ut. Inte lika rolig som tv-bänken som blev ett sköldpadde-terrarium dock.

Jag gillar mitt nya jobb, men...

...det finns ändå en del jag saknar från jobbet som journalist på en av de stora dagstidningarna.

1. Känslan av att folk verkligen lyssnar när man ringer och säger sitt ärende. Och ringer tillbaka när man lämnar meddelande.
2. Glädjen över att få se sitt namn i tryck. Visst mattas den med åren men den finns ändå där.
3. Att få jobba på en arbetsplats där man faktiskt producerar något varje dag. Och inte vad som helst utan en DAGSTIDNING.
4. När intervjupersonen säger något så klockrent att man med en gång vet att det kommer bära hela artikeln.
5. När man stångats med en text ett bra tag och så helt plötsligt bara LYFTER den och skriver sig självt.

Minns min mammas mamma; min mormor

Föraren av en Golf GTI, modell väldigt mycket äldre, växlar ur och rullar nerför den lilla backen, sista metrarna på väg fram till rödljuset. Jag står och väntar på grön gubbe och kikar in genom rutan på det gamla paret som sitter där. Han med biljackan på, hon med papiljotter i håret. Bilen är mysigt pyntad, ett par prydnadskuddar där bak, diverse krimskrams hängandes från backspegeln. Mina tankar vandrar till mormor, morfar, farmor, farfar. De är borta allihop och jag tänker på dem ofta men jag MINNS dem alldeles för sällan. Min mormor födde åtta barn och dog när jag var i tjugoårsåldern. De sista åren bodde hon i en servicelägenhet, det var mest praktiskt så, lättare att ta sig fram med rullatorn, smidigt att handikappanpassa inne i badrummet. Men den lägenheten är inte mormor för mig. Mina mormorsminnen hör hemma i det lilla stenhuset på Junkergatan.

1. Socker. Det var mycket sött när man hälsade på hos mormor och morfar. Morfar gömde vuxengodis, Kungen av Danmark, i sekretären och mormor sockrade både i spenat och på kalaspuffar. När jag var riktigt liten passade mormor mig när mina föräldrar var på jobbet. Runt tiosnåret varje dag tog mormor på sig kappan och så promenerade vi bort till kiosken och köpte något sött och gott.
2. Tvätt. Nere i källaren stod ett stort cementkar. Där hade mormor tvättat alla år innan de köpte tvättmaskin. Hur mycket jag än tänker på det så fattar jag inte hur hon orkade stå där med all byken. I trädgården fanns en permanent tvättställning, stor som två fotbollsmål med ett ändlöst antal linor uppspända emellan sig.
3. Böcker. Efter att vi varit i kiosken gick vi bort till lekplatsen där jag larvade runt en stund. Sedan gick vi hem och läste om elefanten Dumbo. Det var en fantastiskt bra bok men favoriten var en helt annan, ganska trasig bok som ingick i ett band med böcker som mamma och hennes syskon vuxit upp med. Den hade käcka små verser och fantastiska, skimrande teckningar. Nu bor boken hemma hos mig och är en av mina käraste ägodelar. "Polly sätt kastrullen på, Polly sätt kastrullen på, för te vill alla ha!"
4. Sommar. Visst vet jag att vi firade jul där och jag minns nog en adventsstake och en amaryllis i fönstret men i mina minnen är det alltid sommar hos mormor och morfar. Grusgången låg bar, äppleträdet fick man aldrig klättra i, hallonen växte sig varma bakom garaget och potatisblasten stod hög.
5. Glömska. Min morfar, som kände halva stan, satt plötsligt på en bänk mitt emot Pressbyrån och hade glömt hur han skulle gå för att hitta hem. Om mormor glömde något när hon blev riktigt gammal och togs in på sjukhemmet, det vet jag inte. Hon mindes alltid våra namn, alla 18 barnbarn. Och vi glömmer inte vare sig mormor eller morfar. Men kanske minns vi dem för sällan?

My kind of kul

Idag tog det två timmar (2 t-i-m-m-a-r) att åka till jobbet mot vanliga 35 minuter. Olyckor på alla håll och kanter i stan skapade värsta kaoset. Suck! När jag kom fram var dessutom alla våra parkeringsplatser tagna och jag fick ställa mig på betalparkeringen. #%&/¤=)/%=!!!

MEN på hemvägen var allt mycket smidigare och soligare. Jag lyssnade på Mammas nya kille i PR. Brukar inte gilla det programmet men idag skrattade jag högt åt flera inslag. Thunder hade en rolig grej men roligast var Patriks lista. Den såg ut ungefär så här i förkortad version:

Människor jag önskar vore mina ex

5 Pernilla Skifs. För då hade hon varit ihop med mig innan hon träffade Björn och då hade de pratat om mig.

4 Jovan Radomir. För jag vill ha det på mitt CV, att jag varit tillsammans med killen med världens näst snyggaste solariesolbränna.

3 Lucy Ewing. Vi hade för mycket gemensamt, helt enkelt. Båda blonda och pigga.

2 Björn Skifs. Jo, men bara för att schweina till listan lite!

1 Anna-Lotta Larsson. Det vi aldrig hade ihop var magiskt, trolskt.

Vårt lilla samhälle nära västkustens pärla - bottenlistan

Häromdagen listade jag de fem bästa punkterna med det lilla samhälle där vi bosatt oss. Ikväll, nyss hemkommen efter en regnvåt promenad från en kvällsbuss blir det en bitter liten bottenlista.

1. Det regnar. Och regnar. Och regnar.
2. För få lekplatser. Nu bygger de i och för sig en ny, jättestor inom gångavstånd men jag vill ha en NU!
3. Ingen indisk take-away. Inte så sällan drömmer jag våta tikka-masaladrömmar på lördagkvällen när vi inte har något roligt att äta.
4. Inget badhus. Inget badhus betyder ingen bastu betyder man blir aldrig riktigt torr!
5. Vår trädgård. www.landskapsarkitekt.gratis.nu Finns det en sådan tjänst? Vi behöver hjälp här ute; varken tid, pengar eller kunskaper räcker till.
   

Helgens finfina fynd!

Första hela jobbveckan till ända och det känns riktigt bra. Det fungerar på jobbet och flyter på fint på hemmaplan. Jag kanske inte hann med riktigt allt på min att-göra-lista men ur fyndar-synpunkt var helgen en toppmarkering.

1. Svart kavaj # 1 I vår grannstad har Sveriges populäraste klädkedja en fyndbutik. Kavaj # 1 kostade 238 kr, är liksom stickad och i ett väldigt fint snitt. Tänk ljusblå jeans och högklackat till.
2. Svart kavaj # 2 Den här är i ett lite mysko material men i övrigt supersöt. Kort, utställd sextiotalsmodell med stora klädda knappar och rund ringning. 98 pix.
3. Blandad bukett tulpaner 59 kronor. Kanske inte den billigaste buketten men tulpaner på köksbordet är alltid ett fynd eftersom det är en sådan säker humörhöjare.
4. Kebabpizza 60 kronor. Söndagskvällens pizza satt där den skulle, dvs i hålrummet skapat av julhelgens utsvävningar.
5. En styck syster/svägerska/moster. Allt i ett till priset av husrum och mat. Min syster ska bo hos oss i två veckor i väntan på att hennes nya lägenhet blir ledig. Kul!

Självbiografier och biografier att jämföra sitt eget liv med

1. Två av Märta Tikkanen. Alltså, Henrik Tikkanen måste vara tidernas största tidstjuv!


2. Tätt intill dagarna av Mustafa Can. Jag blev något lite besviken, hade extremt höga förväntningar efter att ha läst reportage och lyssnat till hans fina program som sommarpratare. Men det är fortfarande en väldigt, väldigt rörande bok. Dessutom figurerar Skövde en hel del och det kan ju aldrig vara fel!


3. Flyga drake av Khaled Hosseini. Jag vill gärna tro att det är självupplevt, det är så vackert att det bara måste vara så. Ger en annan bild av Afghanistan än den gängse.


4. Två nötcreme och en moviebox. Jo, men faktiskt. Filip och Fredrik innan de blev megastora. Full av fantastiska listor av typen: Parfymer vi älskade (och när de peakade). Stor underhållning!


5. Mig äger ingen av Åsa Linderborg.
   

Samma vecka som Åsa Linderborgs bok om sin uppväxt med en ensamstående alkisfar kom ut stod jag i vår lokala lilla bokhandel och bläddrade bland födelsedagskorten då en man kommer infarande med andan i halsen: Har ni Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen? Han är a man with a mission och väntar inte på expeditens svar. Jo du förstår, jag levde med Åsa i flera år och nu är jag lite nervös över att hon ska ha skrivit om mig. När han försvunnit (utan bok, den hade inte levererats ännu men gick bra att beställa) log expediten och jag mot varandra i samförstånd: Han var nog mest nervös för att INTE vara omnämnd.
Hursomhelst så väckte han min nyfikenhet och det är en fantastisk självbiografi, utan minsta spår av män med andan i halsen.

Vårt lilla samhälle nära västkustens pärla - topplistan

1. Systembolaget – där är det aldrig någon kö och jag får nästan alltid visa leg.
2. Vårdcentralen och MVC/BVC – lätt att få tid och bra personal.
3. Biblioteket – ett samhälle utan bibliotek kommer aldrig få mig som invånare. Jag älskar alla bibliotek och mitt lokala är störtmysigt. Dessutom behöver jag väldigt sällan böta trots att jag nästan alltid lämnar tillbaka för sent.
4. Vårt hus. Vi har ett rosa kontor.
5. Vår granne. Lord Alf skjutsar oss till flygplatsen. Och hämtar upp oss trots att det är annandag jul. Lord Alf håller grusvägen fri från snö. Lord Alf tar hem en grävmaskin från jobbet som planar ut vår gräsmatta. Lord Alf drar upp tunga stenbumlingar som ligger i vägen i vår trädgård. Lord Alf är en ovanlig man.

Lilla helglistan

Helgens att-göra-lista ser ut som nedan. På fredagen är samtliga punkter saker som MÅSTE göras. På lördagen har fortfarande inget hänt och man döper om listan till BORDE göras. På söndagen inser vi att hellre går på kalas, promenerar och tar igen lite sömn. Listan hamnar under söndagstidningen och förvandlas till "det vore ju inte så dumt om vi hann med-listan".
Men än är det fredag och listan är som följer:

1. Stryka. Annars blir det mysdress på jobbet hela nästa vecka.
2. Skura badrumsgolvet med kalkbort. Har inte gjorts sedan vi flyttade in. Nu är tiden och tvålresterna mogna.
3. Hänga upp Lilla Hs födelsedagsgunga i äppleträdet.
4. Storkok så vi slipper hitta på middagsmat åtminstone en dag nästa vecka.
5. Hitta förvaringsplats åt lådan med julsaker. Innehållet har förökat sig sedan advent och lådan går inte att stänga.

Jag är så trött på regnet

Nu flyttar vi, säger sambon. Det går ju inte, säger jag. Vi bor ju här. Men den här veckan har jag bilat kors och tvärs över södra Sverige och då kommer ju regnandet ännu närmre inpå. Det är så deprimerande. Jag tar gärna emot en regnig dag då och då, drar på regnkläder och går en hurtig långpromenad. Men det här? Dag ut och dag in. Nu behöver vi verkligen sol i sinne och sol i minne.

1. Sommar tidigt åttiotal. Uppe före alla andra. Tassar ut och bort till lekplatsen. Lägger mig i nattlinnet i sanden som redan värmts upp av morgonsolen. Det goda livet pulserar genom kroppen.
2. Sommar sent åttiotal. En kompis och jag lånar släktingens eka och ror ut på sjön. Halvvägs till andra sidan låter vi årorna ligga och solbadar i flera timmar. Vattnet är alldeles stilla och våra skratt och plums är det enda som hörs.
3. Sena sommarkvällar i augusti. Grillkolen har slutat glöda, igelkottarna kryper in under altanbordet. Infravärmen och det röda vinet värmer. Mamma och pappa, syster och bror, släkt och vänner hemma på altanen i barndomsstaden. Prat och skratt in på sena, ljumma natten.
4. Sommar 2004. Första riktigt varma dagen i vårt nya hus. Lägger mig i det oklippta gräset under stora björken och tittar rakt upp i himlen. Det är sommar, jag har ett hus och livet är gott.
5. September 2007. På en alldeles vanlig charterort, på ett alldeles vanligt charterhotell simmar Lilla H i en pool för första gången och hans föräldrar dricker sangría vid poolkanten. Vi mår bra.

Känner du någon tidstjuv?

Det gör du säkert. Tidstjuven finns på ditt jobb, bland dina vänner och i din familj. Om du har otur. Ibland drabbas vi nog alla av en släng av tidstjuvs-sjukan men endast en äkta tidstjuv tycker att det är helt okej att

1. Likt Alfons Åberg sticka sitt tjocka huvud i sanden med orden "Jag ska bara..." Om och om igen.
2. KONSEKVENT ställa in planerade träffar med kort varsel. Sänder signalen att min tid är så oerhört mycket mindre värd.
3. Planera sin egen tid så dåligt att jag får vänta. Okej, nästa gång ska jag också vara sen. Då blir du ännu senare nästa gång och jag ännu mer besviken. Det är svårt att ge igen med samma mynt.
4. Låter ogenerat mobilsamtal gå före ett personligt möte och babblar glatt på om allt och inget trots att jag sitter där och väntar. Ska jag kanske passa på att ringa ett par samtal själv?
5. Låta beslut som påverkar andra dra ut på tiden. Kanske inte ett typiskt tidstjuvsdrag men ändå. Enerverande.

Så. Nu känns det bättre.

Klädesplagg jag aldrig trodde jag skulle vilja äga

1. Praktiska vinterstövlar. SE BILD (fast mina är snövita). Köpte dem på rea som nybliven mamma och I LOVE. Jag till och med putsade dem med en liten trasa med diskmedel innan jag ställde undan dem efter förra vintern. Då är det kärlek.



2. Örhängen som INTE glittrar jättemycket, är minst fyra centimeter långa eller har roliga frukter, dödskallar, rosa kors eller Hello Kitty-figurer som hängen.



3. Strumpbyxor från Woolford. Jo, för strumporna från Lindex blir ju så noppiga och får raspmärken efter höga stövlar och strumpor använder man ju väldigt mycket och då är det såklart helt befogat att betala 250 pix för ett par. Nä, nu har jag övertygat mig själv om motsatsen. Det blir Lindex i fortsättningen också.



4. Supervarm dunkappa i rätt tråkigt snitt från NK. En sådan har jag redan och den får mig att känna mig så rysligt förståndig och underbart varm varje gång jag har den på mig = varje dag från oktober till mars och kanske en och annan blåsig dag dessemellan. Det konstigaste är att jag fått en hel del kommentarer, uppskattande sådana. De måste vara några riktigt frusna stackare.



5. En svart, stickad cardigan i riktigt fin kvalitet (vadå, stickat från H&M håller ju…ja, säkert två tvättar!)

Moderskapet = moder jords fiende

Min kompis Sandra har en lista på sin blogg. Rubriken är Fem vardagstips för en bättre miljö och är hämtad från GP. Även om jag aldrig gått i bräschen för någon miljörörelse vill jag ändå beskriva mig som miljömedveten. Vi är noga med att sopsortera och återvinna, ställer bilen när vi kan och flyger inte jorden runt och släpper ut massa avgaser allt för ofta. Men det senaste året har något hänt. Föräldraskap och klimatsmart går inte ihop i min värld. Hur gör man?

1. Konsumera mindre, då sparar vi jordens resurser. Som ny förälder tycker jag inte att vi gör så mycket annat än konsumerar. Blöjor, tvättmedel, overaller, vagnar, blöjor, tvättmedel, vintermössor, bilstolar...
2. Köp kvalitetsköp, bara det du måste och satsa på hållbarhet. Min son har inte lärt sig ordet hållbarhet. Han växer ur sina kläder jättesnabbt oavsett kvalitet.
3. Arbeta mindre, skippa stress, taxiresor och färdiglagad mat. Om vi jobbar mindre så konsumerar vi mindre och då behöver vi inte åka till Thailand eller på spa för att vila upp oss. Jag har just börjat arbeta heltid för att ha råd att leva i vårt hus, ha något slags sparande och någon liten semester då och då. Jag tar taxi och köper färdigmat utan att tveka om det innebär mindre stress och mer tid med Lilla H.
4. Välj maten noga, ät mindre kött och välj grönt efter säsong, gärna lokalproducerat. Ja, vegetariskt är jättegott men vi är bättre på att laga kött och det här med grönt efter säsong... vi är glada om någon av oss har en idé på vad vi ska äta till middag överhuvudtaget!
5. Våga vara besvärlig! Bli en medveten konsument. Jaha, ett gnistgaller för att skydda barnet från kaminen, bara 700 kr. Det tar vi! En bilstol, bäst i något test, bara 3500 kr. Den tar vi! Ett ställ från PoP med de superviktiga tre lagren i stl 80 urväxt om tre månader för fem miljoner kronor. Det tar vi! Sällan har jag varit mer medveten om min omedvetenhet.

Vinterminnen – cast your minds back

1. Kulhult. Varje helg i långfärdsspåret med felvallade skidor och flåshurtiga föräldrar. Jag frös och gnällde men njöt sedan av den sura luften och den varma chokladen i värmestugan. Och nu vill jag ge samma upplevelser till mitt barn.
2. Backen. Utanför huset där vi bodde fanns en backe. Idag ser den inte mycket ut för världen men när man var liten, ojojoj. Det var tidernas alp, världens coolaste fjäll. Snön packades till is då kvarterets alla ungar slogs om platsen. Sedan for vi på tefat, vaxdukar och ibland stående på bara allvädersstövlarna.
3. Skridskor. Min granne, hennes pappa och jag var ofta ute i naturen och spanade på fåglar (pappan) och smutsade ner oss (jag och granntjejen). Men en dag har etsat sig fast i minnet som ett perfekt vykort. En bäck har frusit till is och vi åker skridskor mitt inne i skogen bland rimfrosttjocka grenar och under klarblå himmel. Magiskt!
4. Stormen. En gång för länge sedan, långt innan klimatprat var på modet, drog det in en snöstorm i april. I drivor låg snön ända upp till fönsterkarmen. Jag och pappa bylsade på oss och tog en promenad i detta tysta landskap. Vid hyreshusen hade ett tak blåst av till hälften, så fantastiskt spännande!
5. Fiasko. Jag och en vän skulle kidnappa våra dåvarande pojkvänner som hade varit bortresta. Ögonbindlar på och ut i pappas Volvo. Svängar till höger och vänster för att förvilla och vips så hade vi fastnat i en snödriva. Det blev till att lossa på bindlarna och be om hjälp. Nesligt!

Litteratur jag njuter av lite grann i smyg

1. Damernas detektivbyrå-serien. Nu har jag precis läst ut bok nummer fem. Inte så mysig som de brukar vara men ett extremt roligt citat av Flea i Red Hot Chili Peppers bland rekommendationerna väger upp. Han säger något i stil med "If you want to believe that there is still some goodness in this world..."
2. Marian Keys. De är bra allihop förutom den sista. Den var rätt risig.
3. Kittyböckerna. Nu var det länge sedan jag läste Kitty men det var hon som fick mig att först inse att det finns ett a-lag och ett b-lag bland litteraturen. Jag ville låna Kitty-böcker på biblioteket när jag var liten men det gick inte, de trevliga röda och gröna pärmarna kunde man bara köpa på ICA Gullbergshallen.
4. Maeve Binchy. En oläst Binchy bok är som… ja, lite som honung runt hjärtat.
5. Family Living. En lite överdrivet klämkäck tidning i samma stil som Mama fast med inriktning på hela familjen. Jag ögnar dock lustfyllt igenom sida efter sida med familjehotell vi aldrig kommer ha råd att bo på, inredningsprylar för barn som är så opraktiska att näsan kroknar och ångestframkallande bilder på vackra hus, kläder, tapeter, maträtter, mammor… Kanske läser jag Family Living tack vare ett fantastiskt roligt skrivfel i första numret där det pratades om en familj som länge hade bott i Australien. Med sig hem till Sverige hade de många konstverk målade av… auberginer! Jag ska se om purjolöken i min kyl har lust att slänga ihop några litografier redan ikväll.

Spöken - överallt och ingenstans

Jag har aldrig trott på spöken. När jag var liten var jag i stället rädd för rövare och onda poliser. Jag är fortfarande inte rädd för spöken, men efter gårdagens upplevelser tror jag nog att vi har hittat ett litet hus-spöke. Om du inte kan hitta ett spöke just där du bor, lugn, nedan hittar du tips på hur du kan göra om du vill ut och skaffa dig ett eget.

1. Vår son har elak hosta och vaknar i ottan. Vid femsnåret hade sambon och jag varit vakna någon timma och gett medicin och vatten, vyssjat och buffat. Landet var lugnt igen och vi hade båda precis slumrat in när jag hör någon gå upp för trappan. Sakta, sakta, så där som man gör när man inte vill väcka ett struligt barn. "Vad gör sambon uppe nu?" hinner jag tänka innan jag inser att han ligger i sängen bredvid mig. Då lyfter sambon på huvudet och säger "Did you just hear someone walk up the stairs?" Vårt hus är över 100 år gammalt med otroligt knarrande trägolv. Men det här var inget vanligt knarr, det lät verkligen som steg, som någon som förflyttade sin vikt (men spöken är väl viktlösa?) Jag har nu bestämt mig för att inte vara rädd. Jag tror i stället att vi har ett vänligt husspöke som hälsar på för att förgylla dessa vaktimmar i ottan.
   


2. Besök Spökwebben om du vill dela med dig av dina bästa spökbilder eller bara rysa lite lätt åt andra läsares spökhistorier.



3. Måns Zelmerlöw spelar just nu i Footloose på Stora Teatern i Göteborg. Bara det är ju läskigt värre. Sedan är det också lite läskigt att han träffat på ett spöke där han bor och att att spöket heter Ernst!? Men riktigt läskigt blir det inte förrän man förstår att han bor i en lägenhet i själva Stora teatern. Vad sjukt! Jag kommer aldrig mer se på Storan med samma ögon igen.
   


4. Om Måns och jag är noviser vad gäller spöken så kan man säga att Ghost study är siten för de redan djupt troende. Men även troende kan ju behöva tips på hur man bäst spelar in spökens röster, hur de fastnar på bild och vilken utrustning man behöver för att lättare hitta dem.



5. Spöket Laban. Om mitt spöke finns hoppas jag att det är precis som Laban. Det var väl han som inte vågade skrämmas? Det passar oss bra.

Upptäckter jag gjort som yrkesarbetande, icke mammaledig mor (sedan två dagar)

1. Pappan vill numer diskutera sovstunder, lunchmeny och motoriska framsteg minst lika extremdetaljerat som jag ville när jag hade huvudansvaret. Kul!


2. Jag känner mig egendomligt upprymd när jag lägger i fyran och drar ut på motorvägen på väg till jobbet.


3. Trots att jag inte längre simultanmatar någon varje gång jag själv lunchar blir min mat ändå kall innan jag ätit upp. Jag babblar för mycket helt enkelt.


4. Jag kategoriserar nya kollegor utifrån om de är föräldrar eller inte. Har de barn får de pluspoäng och ju yngre barnen är, desto bättre. Knas?


5. När jag på väg hem, sista biten genom trädgården, ser min lille ettårings huvud guppa genom fönsterrutan fylls jag av en sådan obeskrivlig glädje att jag springer de sista stegen in i huset. Jag har tårar i ögonen när jag fort, fort sliter av mig jackan.

Ytligheten tar sig upp på nya nivåer

Idag har jag börjat mitt nya jobb inom den stora koncernen. I arbetsuppgifterna ingår att vara redaktör för personaltidningen, skriva artiklar och nyhetsbrev till kunder och anställda. Dessutom ska jag författa svarspolicies och bistå bolagens chefer med omvärldsbevakning och rodda med årsredovisningen. Bland annat. En hel del att sätta sig in i och förbereda sig på som ni förstår.
De fem områden som upptar det mesta av min tid så här i upptakten är:

1. Vad ska jag ha på mig?
2. Vad ska jag ha på mig?
3. Vad ska jag ha på mig?
4. Vad ska jag ha på mig?
5. Vad ska jag ha på mig?

Gott Nytt År 2008...

... och välkomna till en ny blogg där jag varje dag kommer lista fem saker som roar mig, stör mig, underhåller mig, uppehåller mig... Ja, ni fattar grejen.

Med ett nytt år att leka med hade det ju varit fint med en hoppfull inledning. Kanske en lista med fem nyårslöften i syfte att värna miljön eller fem tips på roliga familjespel att fördriva nyårsdagen med. Nu blir det i stället så här:



Jobbiga saker som inträffade omkring nyårshelgen 2007-08

1. Lilla H firade sin allra första födelsedag och jag hade glömt kameran hos mina föräldrar. Aaaarrrggghh! Får förlita mig på att födelsedagsgästerna fick till några hyfsade bilder. Kändes inte bättre när sambon hittade kameran på kvällen när alla gått hem. Den hade hamnat i påsen med ouppackade julklappar.


2. Vi firade större delen av nyårsafton på barnakuten. Där var det långa köer och vi hade en liten björn som bara hostade och hostade och hostade. Åkte hem med två stora flaskor medicin och diagnosen falsk krupp.


3. När Lilla H somnat var det dags för sambon att återskapa en gudomlig anrättning hans svägerska bjudit oss på i Frankrike över jul: Caramel chicken. Sambon är oftast super på att laga mat men just den här gången blev det inte jättegott.


4. Vid tolvslaget låg vi och sov i varsitt soffhörn, sambon med ett halvdrucket vinglas i handen. Flera veckors sömnbrist, resande, julfirande, födelsedagsfirande och akutbesök tog ut sin rätt. Vaknade klockan halvett och gick och la oss.


5. Har sagt upp prenumerationen på morgonblaskan: Det finns helt enkelt ingen tid att läsa den nu när jag börjar jobba (sambon har ju ett annat modersmål). Men innan cancelleringen träder i kraft ville jag unna mig en riktig långläsning. Snopet då att det är nyårsdag och ingen tidning i lådan... Hursomhelst, Gott nytt år!