Glamour me!

Det blir ingen operation imorgon eftersom jag måste bli frisk från feber och förkylning först. Kvällen piggades upp av att vi blev bjudna på cocktailparty/30-årsfest på Nyår. Hoppas gipset är borta då... I'll stay casual!





Samtliga bilder från Asos.

Nu har jag försummat bloggen igen...

...vart ska detta sluta månne? Ni får förlåta, men jag har faktiskt varit upptagen med:

1. Att gråta och skrika lite.
2. Att låta den duktiga flickan vila och öst ur mig sorger och bedrövelser inför (några av) mina vänner.
   
3. Att klippa och färga håret i en extremblond, kort frisyr. (Bildbevis kommer inom kort, men just nu har jag en kvissla strax under nosen och en so-so fleecemorgonrock över axlarna...)
4. Att förhandla fram ett klädpaket från min syster som övertalat mig att hon ska få låna mina favvo-boots ett tag framöver.
5. Att hänga i soffan med min man, något jag kanske inte prioriterat på sistone.
   

En mus i vårt hus

En längre period har jag gått och känt mig lite grå. Nu är jag inte personen som är elak mot mig själv när det kommer till utseendet. Jag har mer tänkt att "äh, det blir bättre till sommaren när jag får lite färg" eller "det blir bättre efter frisörbesöket" etc. Men det har det liksom inte blivit. Det handlar inte om någon svacka utan jag har helt enkelt gått och blivit en grå mus.
I en perfekt värld:

1. Ser jag piggare och mer färgstark ut. Med mer blonderat hår, tjockare mascara på fransarna och piffigare läppstift.
2. Blir jag av med det där allmänt hängiga på kroppen. Armarna = slappa Rumpa och lår = slappa Magen = degig. Idag när jag knäppte upp de för tajta jeansen och kröp upp i soffan la sig magen liksom bekvämt åt sidan. Som om den hade ett eget liv.
3. Har jag roligare kläder. Jag köpte ett par nya stövlar förra veckan som ska få premiärgås imorgon men i övrigt är jag så less på utbudet uppe i garderoben att jag närapå storknar.
4. Går jag omkring i vardagen med ett skratt och en nyfikenhet.
   
   I en perfekt värld
5. Tar jag mig själv såpass mycket på allvar att jag lägger ned tid, lust och pengar på att åtgärda ovanstående.

Min färgstarka lillasyster.

Partystassar jag minns

1. Ovan syns jag bakom kameran på en bild från förra helgen. Idag känner jag mig betydligt gråare. Men, men... när man sitter i sina svarta kontorsbyxor, sitt blåa linne och en städad svartrandig blus känns det gött att tänka tillbaka på tider då man var mer...ska vi säga flamboyant?
2. När jag växte upp var jag en riktig klädapa, det har jag efter min mor. Aldrig ett kalas utan ny outfit, aldrig en happening utan något speciellt. På den tiden låg ett Kapp-Ahl där Systemet ligger nu och därinne fann jag som sexåring en polyesterpäls för småflickor. Min mamma (vad tänkte hon på?) gick med på att köpa den. Men vilken färg skulle jag ha, vit eller rosa? Jag valde den vita, minns att jag kände mig mer klassisk. Och så en pälsmuff på det. En cerise. Jag gjorde storstilad entré på julafton.
   
3. Mamma sydde fem balklänningar till mig under mina gymnasieår. Det var så på min skola, små teens uppklädda till tänderna. Den bästa/värsta ur kollektionen var den illröda i moirétyg (ser ut som ett ådrat träd) med puffärm, v-ringning, snedskuren kjol med volanger. Tre påsydda rosor på bröstet. Till det svarta handskar och svarta klackar. Voilá!
4. Under mitt au-pairår i London fick jag för mig att ett par vita nätstrumpor skulle utgöra pricken över i i min britpop-influerade outfit som i övrigt bestod av kort, svart kjol, långärmad t-shirt i turkost och ett par svarta Adidas mockatrainers. Men nätstrumpor var inte inne då, det var inget man slank in på Top Shop och plockade upp. Så då fick det bli ett besök på Ann Summers, där jag snabbt fann det jag sökte. Måste erkänna att jag blev lite röd om kinden när jag plockade upp dem ur förpackningen och det visar sig att de har ett stort hål precis för...ja, ni fattar. Men det syntes nog inte under kjolen får vi hoppas.
5. Kommer också att tänka på vad jag hade på mig kvällen då jag först träffade Sambon. Inte för att det var så spektakulärt men ändå. Först: Nördglasögon med gula glas. (Nej, skäll inte, detta var 1998). En tight grå cardigan i konstgjort material med mönster, silversandaletter, svarta tajta sammetsbyxor.

Minns en grej med de där byxorna, de i sammet. På förfesten hade jag vid tillfälle hoppat upp och satt mig på diskbänken (antagligen för att röka under fläkten). När jag hoppade ner igen fastnade jag i kladdig limejuice från vårt drinkblandande och lämnade ett litet svart, fluffig spår efter mig. Idag hände en liknande sak. Jag hade satt på Lilla H nattblöjan och pyjamasen och lagt honom i sängen när jag börjar leta efter den gamla blöjan. Vart tog den vägen? Visst tejpade jag ihop den och la den på sängen bredvid skötbordet? Var är den? Jo, fastklistrad på min egen bak. Tiden går, enkla nöjen består.

Dyrt vs billigt

Jag och tre av mina bästa vänner bor numer (nästan) i samma stad igen. Hurra! Men vi fortsätter att mejla varandra frenetiskt om högt och lågt. Mycket barn blir det (alla fick sina första inom loppet av ett och ett halvt år) och en hel del jobb (vi pluggade journalistik ihop). Men det är oftast de andra grejerna som riktigt får en att skratta. I flera dagar har vi till exempel haft en diskussion om skor. Om faran med att köpa billigt, om tantvarningen med att köpa Ecco.
Min konsumentpersonlighet:

1. Dyra vinterskor * Billiga sommarskor
2. Dyrt mineralpuder * Billiga ögonskuggor
3. Dyra, färska grönsaker * Billiga konserver
   
4. Dyra cornflakes * Billig musli
5. Dyra frisörbesök * Billiga kroppsprodukter
   

I am surfing, I am surfing... Home again, cross the sea

Ja, det är ju sommar. Faktum är att jag surfar så mycket att jag är på väg att riva upp en gammal arbetsskada, nämligen musarmen.
Små holmar jag besökt idag...

1. Asos för att leta klänning till bröllopet.
2. Ebay i samma ärende. Är den här fin? Klänningen ska helst vara grön nämligen.
3. Lyxfällan. Hur hamnade jag här? Jag vet inte men nu har jag blivit medlem för att kunna använda mig av deras budgetverktyg.
4. Nääs - Öijaredsområdet. Här ska bröllopet gå av stapeln, ville bara checka läget.
5. Sjuk artikel i Allt om barn. Handlar om smycken gjorda av bröstmjölk. När jag var redaktör för en reportagesida skulle en reporter skriva "Gör din egen glass-artikel". Bra, tyckte jag tills jag läste raderna om att "använd gärna bröstmjölk i glassen". I och för sig innan jag fick barn själv men är av samma åsikt nu. De raderna fick strykas.
   

Bröllop! Galore!

Igår var jag och såg SATC. Den var bra, varken mer eller mindre. Eller jo, den var riktigt underhållande nästan hela tiden men måste ändå säga att jag blev besviken över Carrie som brud. Fantastisk klänning, såklart, men what's with the make-up and hair? Och då har jag verkligen inget emot fåglar. Nä, då tycker jag "mina" brudar är mycket finare. Hoppas att ni inte misstycker till publiceringen tjejer och killar.

Bilden på SJP är från Bridalwave.

Trädgårdsbrud.

Vinterbrud.

Kyrkobrud 1.

Kyrkobrud 2.

Graphic poppy print dress

Var på stan i flera t-i-m-m-a-r igår med uppdraget att köpa presenter och, kanske, en klänning till mig själv. Blev inga presenter och ingen klänning heller. Kom aldrig in i något riktigt flow, ni vet. Provade dock en supersöt klänning, se bild här.
Och nu kan jag inte få'n ur skallen. Anledningar att inte köpa den:

1. Lite dyr. 1000 pix.
2. Kanske lite väl festlig (kolla ryggen). (Alltså, det här är ironi. Ingenting kan väl vara för festligt?)
3. Jag åkte på fortkörningsböter i måndags. 2000 pix då jag körde 38 km på en 30-väg. Fatta, jag krypkörde och fick böter!! Stod ju i princip helt stilla och kunde skriva under böteslappen utan att trycka på bromsen. Nästan.
4. Vi behöver köpa vingar (läs gång-grus) för pengarna.
5. Hade tänkt ut tre festliga tillfällen bara i sommar då jag skulle få användning för den. (30-årsfest, 35-årsfest, bröllop.) Märk väl att det är fester utan overlapping, dvs med olika människor på de olika tillställningarna so that I'm not seen in the same dress twice. Men nu har ju visat den på bloggen och förstört alltihopa...
   

Ut ur garderoben del III

Lite stolt, efter inlägget igår gick jag upp och började röja i garderoben. En plastsäck blev det, inte illa, det är ju bara ett drygt år sedan jag slängde ut fem säckar. Nu hann jag bara med stora byrån igår, kvar finns lilla byrån, klädstången, jackor, skor och handväskor. Återkommer om dem. Följande kunde noteras under rensningen.

1. Jag har väldigt många BH:s men alldeles för få underdelar. Vart har de tagit vägen? Slängde i och för sig 5-10 stycken. Köpte två fina trosor på Åhléns idag för att börja bygga upp nytt trosförråd.
2. Ja, jag har mycket svarta plagg. Men också en förkärlek för röda/rosa överdelar verkar det som. (bilden)
3. Hittade två par jeans jag ska göra cut offs av. Jo, det funkar igen. I am so on trend (nytt uttryck jag lärt mig!)
4. Sparade bara ett par för små byxor. Inte illa!
5. Slängde två plagg jag bara använt en gång vardera. Shame!
   

Ut ur garderoben del II

Under semestern måste jag rensa och fixa bland mina kläder. Just nu lever jag i ett ganska kaosartat tillstånd där hälften av mina kläder hänger prydligt på stänger eller ligger hopvikta i sina lådor. Den andra hälften (dvs de kläder jag verkligen använder) ligger nödtorftigt hopvikta över de välvikta, alternativt hänger över stången, trappräcket eller står att finna i någon av de fyra tvätthögar som just nu befolkar vårt tv-rum. Jag börjar ikväll med att...lista mina all-time garderobsfavoriter. Plaggen jag inte gör mig av med i första taget.

1. Svarta genomskinliga pösbyxor från H&M. Har haft dem i säkert åtta år och jag använder dem fortfarande ett par gånger per säsong. Jättefina med flipflop och välmålade tånaglar när man vill vara sommarfin men har också hängt med på nyårsaftnar tillsammans med kort, svart jacka och tunga guldkedjor.
2. Svartgrå stuprörsjeans från Filippa K från 2005. Ett byte med kära M från NY. Hon blev lite kär i ett par av mina H&M-jeans så vi bytte! Och nej, hon är inte galen, men hade jobbat åt Filippa K så hade fler par. Ett av garderobens basplagg och min absoluta viktväktare. Ofta har jag "muffin-top" i de här ska väl erkännas så de är snyggast till tunikor.
   
3. Cowboy boots från mitten på 80-talet. Ett fynd från mammas garderob. De är vinröda med riktig träklack, rund tå, brett skaft och har ett jättefint mönster i sig. Passar bäst till klänning/kjol men är också dösnygga till stuprör. Passar dock inte ihop med nummer 4.
4. Min vinterkappa från InWear. Så praktisk och varm att jag övertalat mig själv att den är snygg. Dyr var den men det var den värd för jag kommer aldrig slänga. Inte ens när mina barn eller Sambon skriker åt mig att den luktar illa eller faller isär ska jag slänga. Då ska jag bara svepa den om mig och gå ut en stund.
5. Blir nog min lilla kimonoöverdel som kniper sistaplatsen. Köpte den i Brighton 2002 eller 2003 och har använt den på både bröllop och klubbkvällar. Den är äppelgrön och sitter jättefint. Har inte använt den på ett par år nu (det blev lite mycket japanskt i butikerna ett tag) men den hänger där och pockar på uppmärksamhet. Snart ska den nog få komma ut och vädra sig lite igen.
   

Veckans ABC - G

1. The Garden. Det har varit mycket trädgårdsliv den här veckan. Jag har gått över till sommartid på jobbet och kommer hem en timma tidigare vilket gör att Sambon orkar klippa gräset, att jag planterat solrosor, koriander och brudslöja (i samma rabatt, jag tror det kommer se lite schizofrent ut när allt står i blom) och att Lilla H fått sitt lystmäte av traktorer och vattenspridare rejält tillfredsställt.
2. Grillat har vi också gjort. I år låter vi grillen stå framme mellan gångerna vilket jag tror är en höjdare. Tidigare år har vi bökat in den i garaget så fort kolen falnat men så icke i år.
3. Mina klassiska gympaskor, Nike Air Rift, har också dykt upp igen. Fick dom i julklapp av Sambon för säkert åtta år sedan och jag älskar dem fortfarande. I ett par års tid har jag tänkt att jag ska slänga dem för nu börjar de bli lite slitna, men det går inte. Jag har aldrig älskat ett par gympaskor mer än dem. De är mina vänner.
4. Imorgon kommer dessutom mina riktiga, fysiska vänner hit. Då samlas vi alla fyra journalisttjejer tillsammans med våra barn. Minsta bebisen, som faktiskt heter Nike, var inte född senast vi sågs allihop så imorgon blir det gruppfoto i kvadrat här hemma.
5. Har funderat en hel del på gåvor i veckan som gått. Sambon fyller år om mindre än två veckor. Förr om åren brukade jag lägga pannan i djupa veck men det har jag slutat med. Han blir ändå alltid gladast åt skivor, böcker och DVDs så i år blir det en rejäl samling platta paket från amazon.co.uk.
   

Också solen har fläckar

Det är så schyrre väder, man blir ju närapå glad! Men, men - sakta i backarna! Det finns så klart en baksida även på varmare breddgrader.

1. Helt plötsligt har man ett samtalsämne med människor från andra avdelningar (på jobbet alltså). Åker hissen upp och kommer på mig själv med att närma mig människor jag annars inte skulle komma på tanken att konversera med. "Ännu en dag med fint väder!" "Vi får väl se hur länge det håller i sig" och liknande plattityder formligen strömmar ur min mun. Usch, jag känner inte igen mig själv.
2. Så var det ju det där med solsken. Detta obarmhärtiga vapen, riktat mot alla som vill önskar gömma undan ett blågrönt vinterben här och ett oputsat fönster där. Så uppfordrande på något vis!
3. Gräsfläckar. Sug på den! Jag minns inte senast när jag tyckte gräsfläckar var ett stort problem. Igår fick Lilla H sin första någonsin och jag ser framför mig en oändlig räcka år med Tabortflaskan i högsta hugg.
4. Hade på mig killer-heels fast med kilklack idag. De är så fina, med korksula och mörkgula lackremmar men fatta vad de klämmer. Fick ta på mig plattisarna på vägen hem. Skönt i alla fall att man blivit vuxen.
5. Kryp. Kryp, kryp, kryp. Nu dansar myggorna pardans med mördarsniglar-bebisarna som publik här utanför. Det är nu man ska börja plocka de små bestarna innan de fullkomligt tar över (sniglarna alltså). Men vem orkar med det?
   

I Heart the Sixties

Var hos frissan för ett par veckor sedan och blev så inte nöjd. Inte min frisörs fel, vi bestämde tillsammans att köra på en assymetrisk page snarare än att klippa upp det i nacken som jag gjorde sist. Färgade det inte heller som jag brukar utan la bara i lite slingor. När jag gick ut från salongen var det jättefint - plattat och finfönat. Men nu, här hemma, så är det bara trist och trååååkigt. Jag känner ett behov av en riktning när det gäller både hår och outfits, det är så mycket hopaplock, ena dagen si och andra så. Det lutar åt sextiotalsmodet igen, kommer nog aldrig växa ifrån det. Tycker det är så fint med tuperat hår, dockögon och söta klänningar. Här har vi Bardot, Duffy, Patti Boyd med maken George Harrison, Jane Birkin som klippdocka och allas vår Amy Winehouse. Kan ju aldrig ha sådär långt, fint hår men ändå. Känslan kanske man kan hitta?

Plagg att minnas

Ibland måste man sticka huvudet i sanden och bara göra't. Säkert är det annat som borde prioriteras men ikväll ska jag skicka in en bauta-beställning till H&M. Tjoho! Jag är förtjust i kläder även om intresset inte riktigt räcker till för att betraktas som trendig nuförtiden.
Klädintresset har jag ärvt av min mor och det delas av både min syster och bror, ja av min pappa också för den delen. Mamma är för övrigt mycket bra på att sy, snabb är hon också. Här kommer ett utdrag ur hennes kollektion.

1. Skolavslutning i första klass. Jag har ett tvådelat set i pastell - blått, rosa och lila - med tre volanger på kjolen. Hemstickad tröja i gammalrosa till. Så fint!
2. Fjärde klass, mellanstadiedisco. Det är de långa t-shirtens, de lösa skärpens och de uppvikta bomullsbyxornas tid. Till det skulle man gärna ha en kort, vid tröja med båtringning. Jag hade en hemstickad, ljusgul som bara kliade litegrann.
3. På högstadiet sydde mamma en supercool jeansryggsäck som jag faktiskt glömt bort tills helt nyligen då en gammal vän i bloggvärlden påminde mig. Den var sydd av pappas gamla Lee-jeans med originalfickorna som ytterfack och ett hemgjort spänne i skinn. Den var sååååå fin!
4. Första ring, höstbalen. Skolan jag gick på hade gamla anor och tre baler om året. Mamma sydde klänningar på löpande band. På min första hade jag en kornblå med svart sammetsliv och stor rosett i sidan. Jo, det var faktiskt fint då! På insidan hade hon sytt en liten ficka för läppstiftet (läs cigaretterna).
5. När Lilla H föddes fick han en stickad overall i svart med röda ränder och tillhörande röda strumpor. I några månader var han världens minsta racerförare. Nu ligger overallen försiktigt nedpackad i hans "box of precious things".
   

Man vill ju inte verka snobbig...

Men. (Tony Irving-paus). Jag är rätt noga med vad jag sätter på Lilla H för kläder (och Sambon ska vi inte tala om). Igår letade vi till exempel efter skor, Lilla H:s första. Tidigare har han haft ett par lånade vinterstövlar men nu till våren behövs något lite nättare. Det visade sig, inte helt oväntat, vara lättare sagt än gjort. Hittade ett par väldigt fina på Din Sko men de fanns inte i hans storlek så idag har Sambon och jag kollat runt på nätet. Det lutar åt att det blir ett par klassiska, röda Kavat.

1. Problemet jag har med barnskor är nämligen att de generellt har för mycket "bös" på sig. Figurer, märkliga färgkombinationer, fula dragkedjor eller Nike/Adidas på skaftet. Det sistnämnda tycker jag är chav, läs här vad det betyder.
   
2. Jag vill inte klä Lilla H i lump och trasor, det känns viktigt att kläderna passar ihop. Men smaken är ju som baken och det jag tycker är fint kan Sambon tycka är skitfult och vice versa. Jag gillar t ex byxor med tydliga krypknän, det tycker jag är supersött och på något vis ett statement om att Lilla H är ett aktivt, nöjt barn med en morsa som är lite lagom lösläppt sådär. (Ja, ni hör ju själva hur dum jag är)
   En del märken gillar jag men riktiga designerkläder går bort. Att klä sina telningar i Burberry och Versace är mig helt främmande. De gör ofta vuxenkläder fast i barnstorlek vilket inte känns så attraktivt, men det värsta är så klart priset. Varför betala top dollar för barnkläder? Som snart är urvuxna, som ska tåla lek och kräks och snor och kryp-knän?
3. Retromodet är nog mest min stil, precis som alla andra medelklassmorsor med någon slags kreativ ambition. Däremot är jag trött på det danska barnmodet. Inte så mycket på själva kläderna - de är fina - utan mer på att de blivit någon slags barnuniform i vissa kretsar. Sen ska jag villigt erkänna att om Sambon varit lite mer förtjust i nytryckta sjuttiotalspastischer hade vi nog haft mer av de varorna i Lilla H:s röda byrå.
4. Liksom designer- och retrouniformerna undviker jag också PoP. De har en del trista kläder, en del väldigt fina kläder, en del med bra kvalitet och allt till ett väldigt högt pris. Vi har haft en del PoP-plagg och en del har varit underbara (brunrandig pyjamas), andra inte alls. Det jag har problem med är att vi skötsamma morsor på något sätt får det nedkört i halsen att för att våra barn ska vara torra, varma, välavfuktade, lättrörliga och allt vad det är så MÅSTE det till tre lager PoP, skal hit och skal dit. Kom igen liksom - det är ju alltid COOP som får bäst-i-test ändå! Kavat är förresten lite samma sak, men nu råkade just de skorna vara så himla söta.
   
5. Det mesta av det ovanstående skulle jag dock använda om det var en gåva eller ärvt. I vissa fall kunna tänka mig att köpa själv (särskilt second hand). Däremot heldissar jag allt med dödskallar på. Kommentar överflödig.
   

NKOTB goes modeblogg

Ibland läser jag modebloggar och somnar då ofta av leda. Det är kul med kläder och härligt med människor som orkar och vågar ta ut svängarna. Men nästan alltid blir jag besviken. "Hej tjejer! Idag kände jag för att vara lite dressed down. Det blev acnejeans och en svart skjorta från Filippa K plus mina klassiska Frye-boots. Skönt!" Är det kul läsning? Döm själva.

1. Måndag: Svarta, vida byxor. Grå, genomskinlig knytblus med stora, svarta prickar. Platta, grå mockastövlar.
2. Tisdag: Svart, blank pencilskirt. Svarta, högklackade stövlar. Brun cardigan med cerise och rosa rutor.
3. Onsdag: Grå gubbyxor. Vit, stickad polo med holkärm. Svart, brett skärp. Vita nätstrumpr. Hallonröda klackar.
4. Torsdag: Brun kjol med fejkat guccimönster. Svarta, högklackade stövlar. Svart, blank "collegejacka".
5. Fredag: Mellanblå stuprörsjeans. Svart linne. Glesstickad, puderrosa kofta. Platta, svarta gummiskor med spetsig tå.

Helgens finfina fynd!

Första hela jobbveckan till ända och det känns riktigt bra. Det fungerar på jobbet och flyter på fint på hemmaplan. Jag kanske inte hann med riktigt allt på min att-göra-lista men ur fyndar-synpunkt var helgen en toppmarkering.

1. Svart kavaj # 1 I vår grannstad har Sveriges populäraste klädkedja en fyndbutik. Kavaj # 1 kostade 238 kr, är liksom stickad och i ett väldigt fint snitt. Tänk ljusblå jeans och högklackat till.
2. Svart kavaj # 2 Den här är i ett lite mysko material men i övrigt supersöt. Kort, utställd sextiotalsmodell med stora klädda knappar och rund ringning. 98 pix.
3. Blandad bukett tulpaner 59 kronor. Kanske inte den billigaste buketten men tulpaner på köksbordet är alltid ett fynd eftersom det är en sådan säker humörhöjare.
4. Kebabpizza 60 kronor. Söndagskvällens pizza satt där den skulle, dvs i hålrummet skapat av julhelgens utsvävningar.
5. En styck syster/svägerska/moster. Allt i ett till priset av husrum och mat. Min syster ska bo hos oss i två veckor i väntan på att hennes nya lägenhet blir ledig. Kul!

Klädesplagg jag aldrig trodde jag skulle vilja äga

1. Praktiska vinterstövlar. SE BILD (fast mina är snövita). Köpte dem på rea som nybliven mamma och I LOVE. Jag till och med putsade dem med en liten trasa med diskmedel innan jag ställde undan dem efter förra vintern. Då är det kärlek.



2. Örhängen som INTE glittrar jättemycket, är minst fyra centimeter långa eller har roliga frukter, dödskallar, rosa kors eller Hello Kitty-figurer som hängen.



3. Strumpbyxor från Woolford. Jo, för strumporna från Lindex blir ju så noppiga och får raspmärken efter höga stövlar och strumpor använder man ju väldigt mycket och då är det såklart helt befogat att betala 250 pix för ett par. Nä, nu har jag övertygat mig själv om motsatsen. Det blir Lindex i fortsättningen också.



4. Supervarm dunkappa i rätt tråkigt snitt från NK. En sådan har jag redan och den får mig att känna mig så rysligt förståndig och underbart varm varje gång jag har den på mig = varje dag från oktober till mars och kanske en och annan blåsig dag dessemellan. Det konstigaste är att jag fått en hel del kommentarer, uppskattande sådana. De måste vara några riktigt frusna stackare.



5. En svart, stickad cardigan i riktigt fin kvalitet (vadå, stickat från H&M håller ju…ja, säkert två tvättar!)

Ytligheten tar sig upp på nya nivåer

Idag har jag börjat mitt nya jobb inom den stora koncernen. I arbetsuppgifterna ingår att vara redaktör för personaltidningen, skriva artiklar och nyhetsbrev till kunder och anställda. Dessutom ska jag författa svarspolicies och bistå bolagens chefer med omvärldsbevakning och rodda med årsredovisningen. Bland annat. En hel del att sätta sig in i och förbereda sig på som ni förstår.
De fem områden som upptar det mesta av min tid så här i upptakten är:

1. Vad ska jag ha på mig?
2. Vad ska jag ha på mig?
3. Vad ska jag ha på mig?
4. Vad ska jag ha på mig?
5. Vad ska jag ha på mig?