Man vill ju inte verka snobbig...

Men. (Tony Irving-paus). Jag är rätt noga med vad jag sätter på Lilla H för kläder (och Sambon ska vi inte tala om). Igår letade vi till exempel efter skor, Lilla H:s första. Tidigare har han haft ett par lånade vinterstövlar men nu till våren behövs något lite nättare. Det visade sig, inte helt oväntat, vara lättare sagt än gjort. Hittade ett par väldigt fina på Din Sko men de fanns inte i hans storlek så idag har Sambon och jag kollat runt på nätet. Det lutar åt att det blir ett par klassiska, röda Kavat.

1. Problemet jag har med barnskor är nämligen att de generellt har för mycket "bös" på sig. Figurer, märkliga färgkombinationer, fula dragkedjor eller Nike/Adidas på skaftet. Det sistnämnda tycker jag är chav, läs här vad det betyder.
   
2. Jag vill inte klä Lilla H i lump och trasor, det känns viktigt att kläderna passar ihop. Men smaken är ju som baken och det jag tycker är fint kan Sambon tycka är skitfult och vice versa. Jag gillar t ex byxor med tydliga krypknän, det tycker jag är supersött och på något vis ett statement om att Lilla H är ett aktivt, nöjt barn med en morsa som är lite lagom lösläppt sådär. (Ja, ni hör ju själva hur dum jag är)
   En del märken gillar jag men riktiga designerkläder går bort. Att klä sina telningar i Burberry och Versace är mig helt främmande. De gör ofta vuxenkläder fast i barnstorlek vilket inte känns så attraktivt, men det värsta är så klart priset. Varför betala top dollar för barnkläder? Som snart är urvuxna, som ska tåla lek och kräks och snor och kryp-knän?
3. Retromodet är nog mest min stil, precis som alla andra medelklassmorsor med någon slags kreativ ambition. Däremot är jag trött på det danska barnmodet. Inte så mycket på själva kläderna - de är fina - utan mer på att de blivit någon slags barnuniform i vissa kretsar. Sen ska jag villigt erkänna att om Sambon varit lite mer förtjust i nytryckta sjuttiotalspastischer hade vi nog haft mer av de varorna i Lilla H:s röda byrå.
4. Liksom designer- och retrouniformerna undviker jag också PoP. De har en del trista kläder, en del väldigt fina kläder, en del med bra kvalitet och allt till ett väldigt högt pris. Vi har haft en del PoP-plagg och en del har varit underbara (brunrandig pyjamas), andra inte alls. Det jag har problem med är att vi skötsamma morsor på något sätt får det nedkört i halsen att för att våra barn ska vara torra, varma, välavfuktade, lättrörliga och allt vad det är så MÅSTE det till tre lager PoP, skal hit och skal dit. Kom igen liksom - det är ju alltid COOP som får bäst-i-test ändå! Kavat är förresten lite samma sak, men nu råkade just de skorna vara så himla söta.
   
5. Det mesta av det ovanstående skulle jag dock använda om det var en gåva eller ärvt. I vissa fall kunna tänka mig att köpa själv (särskilt second hand). Däremot heldissar jag allt med dödskallar på. Kommentar överflödig.