Blunda och räkna till hundra

Sedan två dagar går jag omkring med en stegräknare i byxlinningen. Jobbet har utlyst en tävling där man tävlar bolagsvis, vi ska tydligen köra månaden ut. Stegräkning är något helt nytt för mig. Visst har jag tränat en del i mitt liv, periodvis ganska mycket, och ni som följer bloggen vet att jag numer är gymmedlem. Men eftersom jag aldrig tränat för att gå ner i vikt har jag aldrig räknat vare sig det ena eller andra. Inga kalorier, inga steg. Tills nu. Som den tävlingsmänniska jag är läser jag nu av stegräknaren som andra kollar på klockan, och avkräver sedan status av mina kollegor. En helt ny värld har öppnat sig och det finns mycket att förvånas över.

1. Igår drog jag ihop 7419 steg. Det är nog inte särskilt bra, men jag var nöjd, var i alla fall bättre än ett par av mina kollegor.
2. Idag har jag hittills gått ihop 10235 steg. Lite konstigt med tanke på att jag igår gick på stepmaskinen på lunchen, idag blev det en "naturlig" promenad i vårsolen. Idag hade jag dock inte bilen utan har gått mellan spårvagnar och bussar. kanske är det vardagsmotionen som ger resultat?
3. Surfar runt lite och ser att "stegräknare" får hela 93 400 träffar på google.
4. På en av sidorna finns det en omvandlare. Enligt den ger mina 20 minuter på trappmaskinen igår 3200 steg. Många fler alltså än om man bara räknar de "vanliga" stegen. Ska jag lägga till de stegen nu? Krångligt.
5. 12 625 steg. Så mycket måste jag tydligen gå för att förbränna lunchen som bestod av indisk curry med ris (kinamat var det närmsta jag hittade i omvandlaren). Hur hänger det ihop? Det jag gått idag är alltså inte tillräckligt för att förbränna min lunch. Vad händer nu? Med smörgåsen och drickyoughurten jag åt till frukost? Med pajen och salladen jag åt till middag? Hur lyckas jag hålla vikten om det är så här det fungerar?