En mus i vårt hus

En längre period har jag gått och känt mig lite grå. Nu är jag inte personen som är elak mot mig själv när det kommer till utseendet. Jag har mer tänkt att "äh, det blir bättre till sommaren när jag får lite färg" eller "det blir bättre efter frisörbesöket" etc. Men det har det liksom inte blivit. Det handlar inte om någon svacka utan jag har helt enkelt gått och blivit en grå mus.
I en perfekt värld:

1. Ser jag piggare och mer färgstark ut. Med mer blonderat hår, tjockare mascara på fransarna och piffigare läppstift.
2. Blir jag av med det där allmänt hängiga på kroppen. Armarna = slappa Rumpa och lår = slappa Magen = degig. Idag när jag knäppte upp de för tajta jeansen och kröp upp i soffan la sig magen liksom bekvämt åt sidan. Som om den hade ett eget liv.
3. Har jag roligare kläder. Jag köpte ett par nya stövlar förra veckan som ska få premiärgås imorgon men i övrigt är jag så less på utbudet uppe i garderoben att jag närapå storknar.
4. Går jag omkring i vardagen med ett skratt och en nyfikenhet.
   
   I en perfekt värld
5. Tar jag mig själv såpass mycket på allvar att jag lägger ned tid, lust och pengar på att åtgärda ovanstående.

Min färgstarka lillasyster.