Vinterminnen – cast your minds back

1. Kulhult. Varje helg i långfärdsspåret med felvallade skidor och flåshurtiga föräldrar. Jag frös och gnällde men njöt sedan av den sura luften och den varma chokladen i värmestugan. Och nu vill jag ge samma upplevelser till mitt barn.
2. Backen. Utanför huset där vi bodde fanns en backe. Idag ser den inte mycket ut för världen men när man var liten, ojojoj. Det var tidernas alp, världens coolaste fjäll. Snön packades till is då kvarterets alla ungar slogs om platsen. Sedan for vi på tefat, vaxdukar och ibland stående på bara allvädersstövlarna.
3. Skridskor. Min granne, hennes pappa och jag var ofta ute i naturen och spanade på fåglar (pappan) och smutsade ner oss (jag och granntjejen). Men en dag har etsat sig fast i minnet som ett perfekt vykort. En bäck har frusit till is och vi åker skridskor mitt inne i skogen bland rimfrosttjocka grenar och under klarblå himmel. Magiskt!
4. Stormen. En gång för länge sedan, långt innan klimatprat var på modet, drog det in en snöstorm i april. I drivor låg snön ända upp till fönsterkarmen. Jag och pappa bylsade på oss och tog en promenad i detta tysta landskap. Vid hyreshusen hade ett tak blåst av till hälften, så fantastiskt spännande!
5. Fiasko. Jag och en vän skulle kidnappa våra dåvarande pojkvänner som hade varit bortresta. Ögonbindlar på och ut i pappas Volvo. Svängar till höger och vänster för att förvilla och vips så hade vi fastnat i en snödriva. Det blev till att lossa på bindlarna och be om hjälp. Nesligt!