Man får försöka se det positivt

1. Nu hann Sambon lite längre med altanbygget. (Bilder kommer inom kort)
2. Jag kan ha nya outfitten på Midsommar istället.
3. Barnvakterna (min mor och far) hinner med en tidig golfrunda imorgon bitti.
4. Vi slapp sova på luftmadrasser.
5. När solen gick ner bakom grantopparna klockan 21:53 satt vi på den fem plankor breda altanen med varsitt glas vitt och en babywatch bredvid oss.

Jodå, gott så. Men jädrar vad mycket hellre vi varit på 35-årskalas som planerat. Klirrat med is i drinkarna, tjejsbubblat över en cigarett, hurrat för födelsedagsbarnet...
Nedrans magsjuka. Krya på dig, gumman!

Top five biopics

1. Har just sett Control, filmen om Joy Division som Sambon fick i födelsedagspresent. Riktigt bra även om man inte är ett helgjutet Joy Division-fan. Vilket ju Sambon är och jag inte är. Jättesnygg såklart, regisserad som den är av Anton Corbijn, men också öm och med fantastiska skådisar.
2. En av mina mesta mysfilmer är Backbeat, som bygger på The Beatles genombrottsår. Den fokuserar på kärleken mellan Stuart Sutcliffe, som då var trummis, och hans kärleksaffär med den tyska fotografen Astrid. De är så snygga!
3. Imorse hörde jag Nine Inch Nail's Hurt på radion och den får mig alltid att tänka på filmen Walk the Line. Den är riktigt bra och jag älskar det faktum att Joaquin och Reese sjunger på riktigt. (Också i Control spelar och sjunger skådisarna själva. Kanske inte så svårt, det är ju itne så många ackord, sa jag till Sambon och fick ett lite surt leende till svar.)
4. Amadeus, där har ni inte riktig klassiker. Jag älskar den filmen.
5. På slutet känner jag mig manad att slänga in en varning: Se inte Dreamgirls med Beyonce (baserad på The Supremes-storyn). Den är rent dravel.
   

Bloggeri bloggera

Nu har jag list-bloggat i snart ett halvår och det börjar klia i fingrarna. Jag sneglar lite avundsjukt åt andra blogghåll. Är gräset kanske grönare på andra typer av bloggar?

1. Mammabloggen. Förra året när jag var barnledig skulle jag varit en utmärkt mammabloggare. Jag hade väldigt mycket att säga. Nu känns det redan långt borta och min mammablogg skulle tråka ut er med sina upprepningar. Kom hem, matade Lilla H, lekte med Lilla H i trädgården. Gröt, pyjamas och marsch i säng. Gäsp!
2. Litteraturbloggen. Den här är jag faktiskt sugen på. Skulle kunna orera fritt om allt jag läser, både bra och dåligt. Bjussa på lite schyssta citat från kloka människor som vi sedan tillsammans kunde dissekera. Skulle kunna tänka mig att ha en liten skrivarskola till och med. Med utgångspunkt i journalistiken förstås. Remember where you read it first!
3. Sexbloggen. Skulle uppdateras väldigt sällan.
4. Vardagsbloggen. Men det är ju en sådan jag har, fast med en twist. Fast kanske vore det skönare om man slapp listan?
5. Inredningsbloggen. Det hade kunnat bli riktigt kul, för sisådär tre-fyra år sedan.Och kanske hade jag kunnat locka till mig några läsare till på köpet! På den tiden hände det verkligen grejer. Nu är det kav lugnt...
   

Oh la la, fransyskan i mig

På sommaren tar man saker lite som dom kommer. Jag kommer hem från jobbet redan klockan kvart över fyra och då tar Sambon en termos med kall dryck och sätter sig i skuggan med en bok av Henry Rollins. Jag ger Lilla H middag (en portion korv stroganoff och makaroner från frysen). Han äter dåligt och slänger maten hej vilt omkring sig. Efter tre tillsägelser tröttnar jag och dukar undan. Utan dåligt samvete - på vintern oroar jag mig mycket mer.
Sedan blir vi inbjudna på BBQ hemma hos bekanta från föräldragruppen. Mannen i familjen är fransman och nyss hemkommen därifrån med Merguez (svingoda lammkorvar), vin från favoritvingård och blå Pastis. Ja, det är så härligt avslappnat alltihopa... Lilla H kommer i säng en hel timma senare än vanligt och somnar på två röda. Oh la la la. Men så slås man av att klockan redan är halvnio och mitt avslappande jag vaknar upp till verkligheten. Hur ska jag nu hinna med att göra allt det jag hade föresatt mig ikväll?

1. Att före en gångs skull skriva ett vettigt blogginlägg. Duscha och lägga fram kläder tills imorgon.
   
2. Vattna blommor ute och inne. Laga lunchlåda tills imorgon.
   
3. Plocka ur diskmaskinen och fylla på igen.
4. Röja undan det värsta på skrivbordet. För närvarande har jag tre högar: En postorderkataloghög med diverse kataloger och en samling (säkert viktiga) papper längst ned. En hög med en sjal underst, en tröja till Lilla H jag ska sälja på Tradera, ett söndrigt halsband, ett armband, fyra par örhängen (plockar alltid av mig smyckena framför datorn tydligen) samt en hög med böcker och ljudböcker jag lånade på bibblan förra veckan.
5. Mys med Sambon i form av filmtittning (han fick Control i födelsedagspresent) och tidig läggdags med långläsning och småprat (nej, det är tyvärr inte en omskrivning för något annat).

Oh la la. Something's gotta give.

PS Nu hör jag hur Sambon börjar plocka ur diskmaskinen... Om jag sitter här en stund till kanske han plockar fram kläder tills imorgon också? DS

Självgod och ordningssam

Sambon fyller år idag och får bestämma menyn. Mousserande vin och pizza (?) Jag ringer till pizzerian och beställer, en kebabpizza no 1 med stark sås, en kebabpizza no 1 med mild sås. Menyn hittar jag i en ringpärm med blå rygg, känner mig väldigt nöjd med att jag alltid vet var pizzamenyn finns när pizzasuget sätter in. I övrigt använder jag inte innehållet i pärmen till något alls, trots att jag lade ner många timmar på att fylla den med allsköns material just efter att vi flyttat in. Nu ska här bli ordning på torpet, tänkte den självgoda och ordningssamma. Fyra år senare har jag inte tid att vara självgod och min ordningssamma sida tar sig helt andra uttryck.
I pärmen finns inte mindre än 12 kategorier: Inredning, Pyssel, Trädgård, Lekar och festligheter, Hälsa, Renovering, Konsumentupplysning, Inbjudningar etc, Andra husprojekt, Sömnad, Musik.
Jag hoppas att jag skrattade redan när jag skrev dem. Så vad döljer sig då under dessa pretto-flikar?

1. Under Inredning och Pyssel och Hälsa hittar man...ingenting!
2. Under Trädgård finns det bland annat lite lokala annonser om var man kan hyra minigrävare, en artikel om hur man lyckas med sina luktärter och en bild med en fint stenlagd innergård.
3. Lekar och festligheter är nog min favoritrubrik, här hittar jag handskrivna snapsvisor, frågesporter och möhippelekar. Jag var så ambitiös, måste inträffat under den perioden då jag arbetade som lärare.
4. Under Renoveringsfliken hittar jag faktiskt en bra grej jag glömt att jag hade, "Gör-det-själv" Så byter du ut fönstret mot en dörr. Det ska vi göra nästa år så då kommer det väl till pass. Ja, under den här fliken hittar jag faktiskt flera bra grejer.
5. Konsumentupplysning, vad kan då det vara? Jo, artiklar om bredbandsuppkoppling, försäkringar, energibolag... och så ett stort reportage om billliga bag-in-boxviner och... pizzamenyn såklart!
   

Om det blir en regnig sommar...

Jag älskar sällskapsspel. Sambon är mindre förtjust. När jag var yngre var jag väldigt tävlingsinriktad men det har jag inte ork till längre. Men när sällskapsspelen dukas upp, då kan jag inte hålla mig. Då vill jag vinna.

1. Trivial Pursuit. Spelade det första gången på tidigt åttiotal hemma hos farmor och farfar och sedan dess är jag fast. Hela min ursprungsfamilj älskar TP och under flera år runt millennieskiftet spelade vi nästa varenda gång vi sågs allihop. Nu har vi legat av oss något. Till och med Sambon gillar TP (antagligen för att han nästan alltid vinner - grymt allmänbildad). Första gången vi besökte hans föräldrar blev det en TP-stund. Inte så lyckad för min del, frågorna var (såklart) väldigt Englands-specifika, handlade mest om kriget och trycktes 1983. Då slutade det nästan i tårar. Sedan dess har vi köpt ett gäng nya frågor till dem.
2. Kortspel. Jag är ingen korthaj men tycker det är rejält mysigt att blanda och ge i en omgång Gurka (trots att min pappa alltid vinner). Det minner om mysiga dagar hos farmor och farfar när de levde och om campingsemestrar med familjen på åttiotalet. Hör ni hur regnet smattrar mot förtältsduken? (Ser ni hur jag finurligt "tappar" två spelkort ner i knät och bluffar hej vilt?)
   
3. Absolut överens. De allra flesta nya spel är skräp, anser jag. Det känns på något vis som om alla bra spel-idéer redan har förverkligats. Men just Absolut överens är ett undantag. Man spelar i par och de vinner som vet mest om varandra. Har hur många roliga minnen som helst till detta. Till exempel finns det en kategori där man ska ge varandra ledtrådar inom paret. Min mor och far struntade dock i att ge varandra ledtrådar, de bara kom ihop sig då. Nej, de vann inte den omgången eller någon annan omgång heller.
4. Fia med knuff, kinaschack och Fyra i rad. Alla är de gamla barndomsfavoriter som fortfarande står sig. Man ska inte underskatta den meditativa skönhet som rymmer sig i att följa den egna pjäsens långsamma vandring mot målet.
5. Ordleksspel. Rappakalja och andra spel som syftar till att man ska vara bra på ord. I love. Vad heter till exempel spelet där man skakar en plastkub och sedan faller bokstäverna ner i små fack och man ska hitta så många gömda ord som möjligt? Ett sånt måste jag ha. Om jag får säga det själv så är jag grym på just sådana spel. Jag önskar så att detsamma gällde för Rappakalja. Jag vill så gärna vinna att det knyter sig och mina förklaringar blir långsökta och skrattretande. Måste öva lite i sommar.

Saker att se fram emot

Livet är trist utan saker att se fram emot, n'est pas? Men i maj är det aldrig stiltje och det lurar mycket festligheter i faggorna.

1. 35-årsfest nu till helgen. Lilla H har barnvakt och jag och Sambon har fixat sängplats så vi slipper köra hem (läs: så vi slipper vara nyktra)
2. Helgen efter det (tänk att vi redan är inne i juni! utbrister tanten i mig) Nationaldagsfirande med goda vännerna J (som jag skrev om för ett tag sedan) och hennes man C. Det blir chez nous och förhoppningsvis grillväder. Törs man hoppas att vår nya altan är färdigsnickrad då?
   
3. Följande onsdag jobbar jag sista dagen före semestern, den 12 juni åker vi till La Belle France en vecka.
4. Dagen efter hemkomst är det midsommarafton. Det firas med ett gott gäng andra småbarnspäron. Vi blir sju eller åtta vuxna och fem barn. Blir det hos oss hoppas jag verkligen att altanen är klar och att alla kan stanna över. På midsommarafton fyller dessutom min söta syster 30 men ska inte ha kalajs förrän en bit in i juni. Najs kalajs.
   
5. Efter midsommar börjar semestern på riktigt. Jag har beställt fint väder, roliga spontanresor och en skatteåterbäring som heter duga.
   

Orsak och verkan

Det har varit skralt bland blogginläggen.

1. Jag är så trött, det har varit mycket jobb, mycket hemma. Sena kvällar.
2. Körde till hemstaden i fredags och inledde vistelsen med ett allergianfall. Inte haft några känningar av hösnuvan på hela säsongen men så POFF så svullnade allt igen, jag tröstade mig med rödvin och fredagens blogginlägg försvann i ångorna.
3. Jag småkollade på stora mello men mitt intresse är så svalt, kan jag säga. Lilla H åkte på en busförkylning och satt i min famn efter ett ledset uppvaknande just när Perelli drog sig igenom sitt nummer, så just det såg jag. Det är en habil låt men jag tycker hon ser så jädra läskig ut. Lilla H började gråta. Blev dock superglad av Frankrikes bidrag och satte mig med pappas laptop och bloggade loss om Beach Boys. Men den där jädra trådlösa uppkopplingen dom kör med var så långsam att jag inte hann hitta några länkar så jag la ner.
4. Igår körde jag hem och allt flöt på men Lilla H ville inte sova så det blev inget bloggande av.
5. Nu jobbar jag.

Lakritsskummet som aldrig blev

Inget inlägg igår eftersom jag kom hem alldeles försent från det här stället. Där hängde vi med jobbet och lagade mat i flera timmar. Mitt ansvar var följande

1. Skala och hacka mango och avokado
2. och gurka
3. skära bort muskeln på pilgrimsmusslor och hacka upp torsk i små bitar.
4. Ösa på med apelsin, lime och koriander.
5. Toppa med friterade och lättsaltade skärvor av plantain-banan. (Som jag själv friterade - doften från mig var mer McDonalds en topp class-etablissemang efteråt.)

Massa jobb för en enda liten förrätt (någon slags ceviche). Ganska gott i och för sig men ändå. Så mycket jobb tycker jag är onödigt nödigt. Mitt resultat blev ändå att föredra framför killen som tillbringade en timma med att tillverka lakritsskum med hjälp av kolsyra. Skummet skulle sedan spritsas på efterrätten men väl till bords syntes den bara som ett tunt, grått täcke. Ridå!

Finska vinterkriget?

1. Ullstrumpor och kängor i gore-tex.
2. Underställ (ej bomull) plus ett eller två fleeceställ (varav ett tunnare).
3. Ytterplagg av skaltyp.
4. En vattenflaska med pip man kan dra upp samt en liten termos.
5. En ryggsäck med två remmar runt magen utrustad med ombyte mm.

Tror ni kanske att jag tagit värvning i Finska vinterkriget? Nej, det är min sjuttonmånaders son som ska börja på dagis.

London-favoriter

I helgen som gick var en av mina kollegor på weekendresa till London. Jag hade pepprat henne med så många must- sees och must-dos att jag själv fick rejäl abstinens.

1. Tur då att hon köpte med sig en liten gåva i form av supersöta paisley-mönstrade näsdukar från Paperchase, ett mecka för alla som går igång på vackra kort, pennor, block och omslagspapper. Jobbade där en period och utnyttjade mitt staff discount väldigt kraftigt. Kolla in här, man kan nätshoppa!
2. Kollegan köpte även en äppelgrön skinnportfölj på ett annat av mina tips, Spitalfield's Market i östra London. Här kan du köpa allt från over priced second hand till handgjorda skor till världens godaste square pies. Check it out!
   
3. Andra ställen jag skulle gå till om jag for över imorgon är Superdrug, som är som Boots fast färggladare. Finns det något roligare än att strosa omkring och botanisera bland alla härliga medikamenter som är receptbelagda här hemma? Att köpa 3 för priset av 2 på hårprodukter? Att hitta galet billigt smink i roliga färger och med mycket glitter? Svar: Nej.
4. Nu har i och för sig pundet gått ner rejält men under flera år har det varit riktigt dyrt att åka till London och shoppa, även high street-kläder. Då får man leta upp de allra billigaste och se till att fynda där. Alltid hittar man några roliga skor för en hundring, ett skärp för en femtiolapp och bijouterier ingen annan sett charmen med. Mina billighetsfavvisar är bland annat Mark One, New Look och Primark, som brukade vara aptrist men som haft en riktig revival de senaste åren.
5. Ever the book nerd, så måste jag ju ha med en bokhandel bland favoriterna. Jag väljer Borders för att den är stor, för att de har ett café och för att den ligger centralt på Oxford St. Aaahhh! Här kikar ingen snett om du tar med dig en bok och sätter dig med en kopp och bläddrar.
   

Vital statistics

1. Idag har jag spenderat 1463:- på ICA och 55 :- på lunch.
2. Jag har kört knappa 7 mil, jobbet tur och retur.
3. Jag befann mig på jobbet mellan 7:45 och 15:35 och hann med 2 möten.
4. 1 person ville bli min vän på Facebook. Han hette Guillaume Aunis eller något liknande och mig veterligen har vi aldrig träffats.
5. När jag kom hem hade jag fortfarande storlek 36,5 i skor.
   

I veckan som kommer...

1. måste jag ta bussen antingen måndag eller tisdag eftersom Sambon ska åka och fylla på pelletsförrådet.
2. ska vi på informationsmöte på Lilla Hs förskola. Spännande! Hur många vuxenpoäng drar man inte in en sån kväll? Funderar på att baka något gott från mina egna ägandes rabarber för att göra gott intryck. Eller så gör jag som vanligt: Dyker upp lite nervös och ger intryck av att vara lite sur och stroppig och får sedan tillbringa flera veckor med att ställa allt till rätta dvs visa att jag är helt normal och t o m trevlig emellanåt.
   
3. har vi ett gäng marknadschefer från andra länder på besök på jobbet och då ska det dineras in till sena kvällen.
4. tar Lilla H och jag bilen till hemstaden för att slappa medan Sambon kämpar vidare med altanen.
5. firar jag min mor på mors dag och kommer hem hit på kvällningen där jag hoppas att även Sambon hakat på den trenden, om ni förstår vad jag menar. Nudge nudge.
   

Trädgårdsbetyg

5) Huvaligen. På femte plats kommer resterna av stallet/uthuset som har stått i säkert hundra år. Efter många långa timmar med kofot, skyffel och besök på tippen ser det ut som om det utkämpats ett smärre slag här. Sambon vill anlägga vegetable garden och inte mig emot.

4) Nja. På fjärde plats - vår nyaste rabatt med två försiktiga klängrosor. Det vita är inte snö utan äppelblom.

3) Jodå. På tredje plats kommer en egenhändigt planterad kruka. Nu har den stått en vecka utan att sniglarna flyttat in eller Lilla H gått bärsärkagång.

2) Finare. På andra plats vår supervackra syrénhäck. Till och med Sambon har äntligen fattat tjusningen med syrener, trots att de är lila.

1) Finast. With a little help from our friends. Eller ja, a lot of help, så börjar altanbygget verkligen ta form. "Next time you say "Make it a bit bigger", remind me not to take any notice" sa Sambon efter gårdagens dagsverke. Men jag tror inte ens jag behöver en större altan än 35 kvadrat.

Veckans ABC - G

1. The Garden. Det har varit mycket trädgårdsliv den här veckan. Jag har gått över till sommartid på jobbet och kommer hem en timma tidigare vilket gör att Sambon orkar klippa gräset, att jag planterat solrosor, koriander och brudslöja (i samma rabatt, jag tror det kommer se lite schizofrent ut när allt står i blom) och att Lilla H fått sitt lystmäte av traktorer och vattenspridare rejält tillfredsställt.
2. Grillat har vi också gjort. I år låter vi grillen stå framme mellan gångerna vilket jag tror är en höjdare. Tidigare år har vi bökat in den i garaget så fort kolen falnat men så icke i år.
3. Mina klassiska gympaskor, Nike Air Rift, har också dykt upp igen. Fick dom i julklapp av Sambon för säkert åtta år sedan och jag älskar dem fortfarande. I ett par års tid har jag tänkt att jag ska slänga dem för nu börjar de bli lite slitna, men det går inte. Jag har aldrig älskat ett par gympaskor mer än dem. De är mina vänner.
4. Imorgon kommer dessutom mina riktiga, fysiska vänner hit. Då samlas vi alla fyra journalisttjejer tillsammans med våra barn. Minsta bebisen, som faktiskt heter Nike, var inte född senast vi sågs allihop så imorgon blir det gruppfoto i kvadrat här hemma.
5. Har funderat en hel del på gåvor i veckan som gått. Sambon fyller år om mindre än två veckor. Förr om åren brukade jag lägga pannan i djupa veck men det har jag slutat med. Han blir ändå alltid gladast åt skivor, böcker och DVDs så i år blir det en rejäl samling platta paket från amazon.co.uk.
   

Hur går det med jagsakerna?

Dåligt, skulle jag vilja säga. Men så kollar jag av och då visar det sig att det inte är så himla illa pinkat ändå. Fast jag har legat av mig på slutet. Resultatet blev bättre än förra månaden, 4/5, so why do I feel som om jag är den minst prioriterade människan på jorden? Är jag bortskämd? Klart jag är.

1. Träning minst två gånger i veckan. Det är ju ett rent skämt. På tre veckor tränade jag ingenting men nu har jag kommit igång igen. Dessutom är jag ute och idkar friluftsliv varje kväll efter jobbet. Det vill säga drar upp ogräs och springer efter Lilla H.
2. Sovmorgon, ja det har jag skrapat ihop två stycken på raken då Lilla H var hos mina föräldrar och vi firade tio år.
3. Utekväll hade vi en rejält rolig en i början av april och så var Sambon och jag ute och firade.
4. Tid och pengar till shopping tycker jag det gått ganska dåligt med. Men en top, ett par solglas, ett par shorts och ett par skor kanske inte är helt illa?
5. Och tänk, klippt och färgat barret har jag också gjort. (Obs! Bilden däruppe är ett par år gammal, blev så trött på min förra.)
   

I spy with my little eye... allmänna färdmedel

1. Jag åker spårvagn sista sträckan till jobbet. Jag kliver av samtidigt som två tjejer i storstadsuniform, dvs tajta jeans, svart lagerpålager överdel, fina handväskor, rufsigt rågblont hår och stora solglas. De går framför mig och snattrar. Ja, ja, så är det att vara young and carefree. De är på väg till AcadeMedia, som ligger ett kvarter bort från mitt jobb. Döm om min förvåning när de svänger av åt samma håll som jag och det visar sig att de jobbar på samma företag som jag. Vi åker hiss ihop och den ena berömmer min kjol. Då känns det lite bättre.
2. På väg till spårvagnen springer en kille i tioårsåldern förbi mig med en jädra fart. Han är klädd i fotbollskläder och ska med vagnen åt motsatt håll, den står och väntar vid stoppet. Killen liksom flyger fram och jag tänker på när jag själv ibland springer till bussen. Alltid med blodsmak i munnen och skoskav som resultat. Nu händer det allt mer sällan, inte för att jag är ute i god tid utan för att jag hellre väntar tills nästa buss eller promenerar upp till tåget än anstränger mig. Så skulle aldrig den här lille killen resonera. Han hinner såklart med vagnen.
3. Väl ombord studerar jag ett par i lägre gymnasieåldern, kanske till och med högstadiet. Han är gänglig, med utväxt stubb och alldeles för mycket frisyrgelé. Dyra gympaskor och jeans men det kan aldrig maskera att han är en tonåring med mycket att lära om livet. Och så hans tjej. Perfekt make-up, superfina kläder jag med glädje skulle ha på mig, nytvättat, långt hår och med perfekt hållning. Såna här par ser man ofta, tycker jag, de känns så omaka, Men så var det ju - killarna i ens egen ålder var ju bara så barnsliga.
4. Två gånger åkte jag buss idag - två gånger på ungdomsbiljett. Vet inte vad som flugit i mig, kanske sparar jag till semesterkassan?
5. Ni vet hur det är, man kliver på bussen bland de första, tar upp sin bok och försjunker in i den. Plötsligt blir du smärtsamt medveten om att någon stannar just i höjd med dig. Du vet att det finns plenty of platser längre bak men orkar liksom inte ignorera. Den här kille såg helt normal ut, luktade nyduschat, hade shorts och bar på en datorväska och lite andra påsar. Men så hade han ett flera decimeter långt, liksom poröst skägg. Erkänn konstigt. Som tur var lät han mig läsa min bok ifred.
   

Ni na ni na ni na na Dagens anti-boktips

Nedifrån och upp

1. Kafka on the Shore av Haruki Marukami. Fantastiskt språk, spännande miljö men inget som höll mig kvar. Och alldeles för tung för liggläsning!
2. Snow falling on Cedars av David Guterson. Sambon började läsa den men gav snabbt upp. Det avskräckte i och för sig inte mig, han är trots allt mannen som ratar nästan alla romaner med orden "I can't stop thinking that they're just making it all up". Men den är tråkig och grå. De gjorde visst film av den också. En tråkig och grå.
3. The Time Traveler's Wife av Audrey Niffenegger. Hade hört så mycket gott om den här boken men trots att jag verkligen försökte så gick det inte hela vägen. Handlar om en man som återkommer till sin fru i olika åldrar. Weird.
4. Guru av Zac O'Yeah, en guide till indisk religion. "En äkta kultbok" enligt omslaget, och det vet ju alla att man bör passa sig för. Den här ska jag nog ge ett nytt försök, någongång när jag känner mig mer intellektuellt lagd. Kanske.
5. Alentejo Blue av Monica Ali som skrev den bedårande Brick Lane. Fatta tungt att följa upp en sådan debut? Den här fick jag i handen av min kollega häromdagen med orden "här har du, jag orkade bara 120 sidor". Vilket härligt anti-boktips!
   

Långt ner i halsen I

Det är väl inget nytt och visst sparkar man upp öppna dörrar när man gnäller på media. Allt är medias fel. Eller? Jag jobbade som journalist i fem år innan jag hoppade över till informatörssidan, men det var mestadels på en väldigt "snäll" tidning. Aldrig har jag behövt känna olust inför ett jobbuppdrag, aldrig behövt ringa upp någon som förlorat en anhörig för att fråga hur det känns. Men även morgontidningarna börjar bli alltmer närgångna, fast på ett mer respekterat sätt.

1. Var inne på aftonbladet.se för en stund sedan. Toppnyheten är det fruktansvärda skalvet i Kina och det illustreras av en ung flicka som försöker kravla sig upp ur rasmassorna. Det är en jättebra bild, tagen av anrika nyhetsbyrån Reuters. Jag tittar på den länge. Om ett liknande skalv skulle inträffa i Sverige skulle en likadan bild aldrig kunnat publiceras, det hade klassats som alldeles för närgånget att visa en människa i en sådan utsatt situation.
   
   
2. Den enskilda människan skall sättas främst, många privatpersoner har svårt att förstå vilken genomslagskraft media har. Därför har man som journalist eller fotograf ett ansvar att informera och hellre avstå från scoopet än att utsätta människor för något de inte klarar av. Det här är ju en oerhört svår fråga. Kanske kommer ni ihåg ett fall från ett par år sedan då en 13-årig flicka som våldtagits fick "tala ut" med namn och bild i Aftonbladet. Här kan ni läsa en diskussion kring den publiceringen. Den här flickan ville tala ut, hennes familj tyckte det var en bra idé. Ska man då som tidning sätta sig på sina höga hästar och säga nej? Jag tycker nog det. Den här tjejen kan aldrig ångra att hon ställde upp. Gjort är gjort.
   
   
3. Sedan har vi det här med Englas begravning. Var det rätt eller fel att sända den i TV? Jag såg den inte, men har läst mig till att den var "ljus och fin". Återigen var det familjen som så gärna ville att begravningen skulle sändas och familjemedlemmarna blev väldigt upprörda när diverse mediamännsikor antydde att det var ett förkastligt beslut av SVT. Jag respekterar familjens önskan, Engla ville tydligen bli en stjärna (säg den lilla tjej som inte vill bli det?) och nu fick hon bli det. Eller? Är det viktigt och riktigt att en sådan tragisk händelse förvandlas till allmän egendom? Vad vinner samhället i längden på att människor tänder ett stearinljus i fönstret under en viss kväll? Jag känner så här, det är lätt att sörja och reagera men mycket svårare att agera. Om vi alla som lusläst artiklarna, om alla som tittade på begravningen enades runt en kraft. Gav varandra mod och civilkurage att ta tag i de missförhållanden som pågår mitt ibland oss, varje dag. Då tror jag på Engla som en ljusbärare. Tyvärr tror jag att hon förblir den lilla flickan med det tragiska ödet.
   
   
4. Nu blandar jag hej vilt, men vad f-n är det här? Femmans nya serie "Sanningens ögonblick" tar verkligen hem priset för osmaklig tv-idé. Började nästan grina när jag läste artikeln. Och excuse me, men jag tycker Pontus Gårdinger är en mediahora som ställer upp på sån skit. Det säger jag utan att ha sett programmet och med Aftonbladet som enda källa. Och tänk - det står jag för!
   
   
5. Så läser jag en annan artikel i Aftonbladet. Den handlar om misären i Burma, där människor dör som flugor just nu. Hjälpen når inte fram och hur förmätet vore det då inte att sitta och klappa sig på sin moraliska mage och skrocka högtravande om pressetik. Här behövs hela världens blickar vändas mot denna sjuka diktatur som vägrar släppa in hjälparbetare.
   En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Tyvärr tror jag att det var sannare förr, nu är vi så matade med misärbilder att vi inte förmår ta in mer. Så läs detta citat från en av Röda korsets hjälparbetare på plats i Burma:

”Undersökningsteamet kommer hem från deltat. Har massor av bilder. Tårarna får rinna fritt. Döda barn med krossade huvuden. En mor som ligger död med fem barn. Två små flickor som ligger döda i toppen av en palm. Hård knut i magen. Bilderna är för starka. Blir aldrig offentliggjorda. Men det är därför vi är här, och måste vara här”.

Gästbloggare: Lilla H

1. Vaknade redan vid halvsju idag, fast jag har ingen klocka i mitt rum så hur ska jag veta det? Allt jag vet är att ljuset sipprar fram bakom mörkläggningsgardinen och att blöjan känns tung. Vem ska komma och hämta mig idag? Det är "babba", hon ser trött men snäll ut. Hon orkar inte byta blöja utan tar med mig in till deras sovrum. Där är daddi, han ser ännu tröttare ut men jag kastar mig fram och griper tag i hans öra. Det piggar väl upp? Sedan har vi megamysigt en lång stund. Pappa försöker vila men jag vill så gärna leka koja och då måste både babba och daddi hjälpa till och lyfta täcket. Jag vilar två minuter på kudden bredvid mamma, men sedan vill jag upp, ut, vidare. Frukosten består som vanligt av gröt med äpplemos och sedan leverpastejsmörgås med mjölk.
2. Leker roliga lekar med roliga saker (obs! ej leksaker - det är för bebisar). Idag är det brödkavel, fönsterkuvert från pappersinsamlingen samt en liten golvlist som råkar lossna när jag drar i den. Happy days! När jag inte får som jag vill illtjuter jag, ibland pressar jag även fram några tårar. Det här är ett relativt nytt knep jag kommit på, det fungerar super. Men allt sånt här tär på krafterna och redan vid halvtio börjar jag bli trött. Idag maxar jag till med en tretimmarslur. Kanske för att mamma satt utomhus med babywatchen och inte störde mig med sina klampanden?
3. Halvett och äntligen lunch. Nu är man gaaaanska så hungrig. Hemlagad fiskgryta och couscous. Helt okej. Jag äter upp allt trots att jag ideligen blir avbruten. Neeeej, du får INTE slänga muggen/skeden/maten på golvet. Varför då liksom?
4. Efter en väldigt omständlig (men ganska underhållande) procedur när jag jagas genom huset för att mamma ska kunna smeta på en kräm på ben och armar kommer jag äntligen ut i det fina vädret. What took you so long? Jag har en hel del bestyr att ta itu med. Sopa plattorna, undersöka min nya vattenkanna, demolera vattenspridaren samt kolla att alla stenar ute på grusvägen är lika bitvänliga som igår. Daddi bygger en altan och jag vill gärna vara med. Jag välter en skottkärra med jord. Det är kul! Daddi gräver tio hål för betongfundament till altanen. Det verkar också kul. Not!!! Haha. Rather you than me liksom.
5. Man blir ju trött, det blir man. Men efter att ha badat med mamma och tagit mig igenom middagen (burkmat, don't get offended men inte mig emot), lägger mamma mig i sängen igen trots att jag har bajs nummer tre på ingående. Vi åker till affären istället, här är jag och daddi nästan varje dag. Jag tjoar lite åt kassörskorna, vi känner ju varandra vid det här laget. Sedan hjälper jag mamma att packa upp, hon har haft en lång dag (jag fattar inte varför hon inte går och lägger sig om hon är trött). Jag får lite gröt innan jag går och lägger mig. Mamma sjunger om en liten humla (hon har gjort en egen text, bless her!) och sedan kommer daddi och pussar mig. Ja, ja. Ge mig mina nappar och stäng dörren. Klockan är 19:24 när jag sluter mina vackra ögon.

Yours truly, Lilla H, 16 månader och tolv dagar.

En renoveringssaga i fem akter

1. Man blir med hundraårigt renoveringsobjekt och det känns vuxet och roligt och läskigt. Man börjar renovera och det regnar in och man får svårt att sova på nätterna för att man funderar och oroar sig.
2. Emellanåt är man riktigt avslappnad. Det känns charmigt och tokroligt och man ordnar vilda fester där anything can happen och folk sover huller om buller bland slipdammet för, hey, vi är liksom så härligt kreativa och uppsluppna.
3. Man fortsätter renovera emedan tusenlapparna flyger i väg. Det är kakel och klinkers och golvfärg och gipsskivor och det blir så fiiiint! Folk som kommer på besök oooh-ar och aaah-ar och man slår sig lite för bröstet i smyg. Vi klarade det liksom!
4. Sedan kommer en svacka, en lite lugnare period och sedan en till och sedan kommer ett barn och studier och noll kronor på renoveringskontot och huset fungerar bra, det är ett hem men det är så mycket som ännu inte är gjort. (Fasaden! Tvättstugan! Trädgården!)
5. Man börjar undra om det är värt allt slit, om man kanske tagit sig vatten över huvudet, trots allt. Och man längtar in till stan ibland, till något annat land ibland. Men så kommer veckor som den här, dagar som igår med släkt och vänner på altanen (den gamla) då köttoset ligger tungt över nejden. Då Lilla H provsitter en livs levande traktor bara fem meter från tomtgränsen, då ån forsar fram under stenbron och speglar sig i himlen. Då orkar vi lite till.
   

Veckans ABC - F

1. Less bitter - more fnitter. Det är mitt nya motto som jag myntade på jobbet idag. Jag tror på det, jag tror jag kan efterleva det.
2. Frankrikeresan. Will they? Won't they? Fortsättning följer.
3. Fluff. Ett favoritord på både engelska och svenska. I love fluff, jag älskar fluff. Symboliserar allt som är lite extra, som ger lite strålglans. Nu har jag lärt mig att det även är ett smeknamn för SLF = Shredded Light Fractions inom min bransch.
   
4. Framtiden. Åh, vad jag funderar på detta. Kan liksom inte bestämma mig för vad jag vill, vad vi vill, vad vi borde och inte borde göra...
5. Ett är då säkert och det är att Lilla H börjar på förskolan Hermelinen i augusti. Det är en naturförskola och jag tror att det kommer passa honom alldeles utmärkt.
   

Vårt dagliga bröd

Jag har tre vänner från tiden på Journalisthögskolan som håller mig under armarna när det skvalpar. Vi gruppmejlar varandra varje dag och delar med oss av både det ena och det andra. Den här våren har vi haft det tufft lite till mans, fast på olika sätt och av olika anledningar. För att undvika att bli allt för bittra (egentligen ingen större risk) har vi de senaste dagarna mejlat på temat tacksamhet. Och visst, ser man på situationen i Burma så är det klart som sjutton att man ska vara tacksam. Trots det vidhåller jag att för mig, i mitt liv, så har det varit en kämpig vår. En annan vän gick in i väggen för några år sedan och fick gå till en coach som poängterade vikten av att tänka positivt. Varje kväll innan hon somnade skulle hon tänka på fem saker som hon gjort riktigt bra under dagen. Om man applicerar det på just tacksamhet så ser den här dagen ut som nedan:

1. Vackert väder. Fortfarande! Strunt samma att det föder plattityder, I'm loving it!
2. Bjudlunch med dignande skaldhursbuffé. Räkor, musslor, krabbor OCH havskräftor.
3. Min frisyr är inte så tokig när allt kommer kring. Detta trots att jag aldrig ids platta det eller knappt ens föna.
4. Mina semesterveckor är bokade. En självklarhet för många men har man vikarierat flera år som journalist så vet man att just somrarna är extra hektiska. Fyra veckor i juni-juli plus en i augusti då vi ska...
5. ...skola in Lilla H på dagis. Den här veckan blev det klart att han fick en plats på Naturförskolan och att han får börja den veckan vi önskade! Hurra! (Samtidigt gör det mig rent obeskrivligt sorgsen. Min baby, mitt lilla älskade barn som står över allt vad tacksamhet heter för att han är så självklar, varje dag, i alla mina andetag. Ska han börja på dagis, skapa sig en egen värld?)
   

Dilemmat stavas vardagslyx

Min vän fyllde nyligen 30. Hon skippade kalas men ikväll ska vi dit på middag och då vill man ju ändå uppmärksamma hennes nya, mogna ålder. Problemet är att jag kom på detta igårkväll och har haft noll tid att smita ifrån jobbet under dagen. Har bestämt mig för en affär där vi ska göra ett snabbstopp på vägen dit. Där säljer de blommor, ljus, smycken, kuddar och sånt där. Vad skulle ni bli glada över? Här kommer lite värdefulla fakta:

1. Min vän gillar blommor. Mycket. Men det går inte att komma med en sketen Flitiga Lisa, nej det ska vara apelsinträd eller nåt sånt.
2. Hon har en altan och en balkong så någon form av ljuslykta skulle ju sitta fint. Men det fick dom i inflyttningspresent.
3. Vardagslyx är hennes middle name men är det inte lite opersonligt att dyka upp med en packe lyxig, ekologisk choklad?
4. En gång hjälpte jag henne att hitta fint tyg till kuddöverdrag. Kanske är de lite slitna nu? Men vad är det egentligen för färg på deras nya soffa? Det har jag glömt.
5. Själv skulle jag bli själaglad över en snygg morgonrock. Men de kan ju vara hutlöst dyra å andra sidan.

Också solen har fläckar

Det är så schyrre väder, man blir ju närapå glad! Men, men - sakta i backarna! Det finns så klart en baksida även på varmare breddgrader.

1. Helt plötsligt har man ett samtalsämne med människor från andra avdelningar (på jobbet alltså). Åker hissen upp och kommer på mig själv med att närma mig människor jag annars inte skulle komma på tanken att konversera med. "Ännu en dag med fint väder!" "Vi får väl se hur länge det håller i sig" och liknande plattityder formligen strömmar ur min mun. Usch, jag känner inte igen mig själv.
2. Så var det ju det där med solsken. Detta obarmhärtiga vapen, riktat mot alla som vill önskar gömma undan ett blågrönt vinterben här och ett oputsat fönster där. Så uppfordrande på något vis!
3. Gräsfläckar. Sug på den! Jag minns inte senast när jag tyckte gräsfläckar var ett stort problem. Igår fick Lilla H sin första någonsin och jag ser framför mig en oändlig räcka år med Tabortflaskan i högsta hugg.
4. Hade på mig killer-heels fast med kilklack idag. De är så fina, med korksula och mörkgula lackremmar men fatta vad de klämmer. Fick ta på mig plattisarna på vägen hem. Skönt i alla fall att man blivit vuxen.
5. Kryp. Kryp, kryp, kryp. Nu dansar myggorna pardans med mördarsniglar-bebisarna som publik här utanför. Det är nu man ska börja plocka de små bestarna innan de fullkomligt tar över (sniglarna alltså). Men vem orkar med det?
   

Massor av brownie points till oss

Kanske tror ni att vi bara ligger på sofflocket alternativt dricker skumpa i storstan. Icke sa nicke. Idag har vi varit så produktiva att hälften kunde varit nog.

1. 9 - 12 Sambon ramade in en New York- karta och satte upp den på hallväggen. Bar upp underredet till ett skåp vi inte längre gillar. Överdelen åkte till tippen medans underredet hamnar uppe hos oss i sängkammaren, det ska snart fyllas med sängkläder och prydas med lite växter. Jag putsade några kvarblivna fönster och storstädade i hallgarderoben; hängde undan vinterjackor, gjorde rent vinterskorna samt dammsög och moppade på garderobsgolvet. Sambon kom efter och bar upp skorna och plockade i ordning på hyllorna.
2. 12 - 14:30 Jag lagade lunch (värmde gårdagens rester av potatisgratäng och kassler med vissa nytillskott) och matade Lilla H. Sambon skruvade ihop ett nytt tv-bord (ja, vi har fallit till föga - numer är det tv både uppe och nere) samt bytte plats på tv-apparaterna och kopplade in dom. Sambon och Lilla H dammsög medan jag duschade. Jag vek tvätt och pysslade med Lilla H. Sambon fortsatte dammsugeriet.
3. 15 - 18 Jag och Lilla H åkte och träffade lite folk från föräldragruppen, var ute hela eftermiddagen. Sambon (som faktiskt fick följa med men valde att stanna hemma) tog fram ytterligare delar av utemöblemanget - nu är det bara några delar kvar!) och tvättade.
4. 18 - 19:30 Vi lekte med Lilla H samtidigt som jag rensade bland några gamla krukväxter. Sambon tömde diskmaskinen och skurade golvet i tv-rummet på övervåningen.
   
5. 20 - 23 Laga mat och äta, blogga, se på tv, läsa DN, sortera lite räkningar.

Blir nästan trött på mig själv. Hu, så duktiga vi varit idag! Skönt att det är måndag imorgon så man kan åka till jobbet och ta det lite lugnt.

Tio år - igår!

1. På väg in till The Bright Lights.

2. Måste öva upp pussmunnen.

3. Förfest á la deux.

4. Och så vidare ut i natten.


5. Just det.

Köpte en Froosh-smoothie på Statoil

Den innehöll:

1. 1 pressat äpple
2. 18 pressade druvor
3. 28 mosade hallon
4. 1/2 mosad banan och 1/2 mosat päron (bra att de berättar att de är mosade)
   
5. 10 mosade blåbär

Precis min humor! Så gulligt.

Jag har blivit utmanad!

Vad betyder det? Jo, att andra läser min blogg. Det tycker jag är så himla kul att jag antar utmaningen trots att jag skrev en liknande nyligen.


TRE saker som skrämmer mig:
Framtiden
Spindlar
Pensionssparande (mkt bra svar som jag snott av Verldens gang. Vem får inte stora skälvan av det orange kuvertet?)

TRE saker jag har på mig:
Rött nagellack på tårna
Matchande underkläder (tål att nämnas då det verkligen inte är något som händer varje vecka.)
Klänning med byxor till. Känns väldigt 2003.

TRE sanningar:
Lilla H är hos min mor och far och det är jätteskönt! (Fem timmar sedan vi vinkade hejdå!)
Jag ska just gå och smygröka under fläkten. Hallå, man måste passa på!
Jag gillar både Oprah och Doktor Phil.

TRE saker jag verkligen vill ha:
En semesterresa bokad och betald.
Ett nytt lass kläder.
En riktig tjejdag med mina bästa väninnor från journalisttiden. Det hade vi ofta innan barnen kom. På drygt ett och ett halvt år har vi fått barn alla fyra.

TRE personer jag utmanar:
Åsa
Anna-Klara
Christina