Tiden som bebismamma försvinner så snabbt. Idag kom C & J och deras femveckors-flicka förbi. Amma, vyssja, kräkshandduk, bädda ner i lilla, lilla overallen. Då blir det så tydligt att vi i vår familj inte längre bor på Planeten bebis. Lilla H spatserar omkring i huset, äter våran mat, pratar i sin mobiltelefon... Det är underbart med en 15-månaders, men livet med en nyfödd är så oerhört skört och vackert, tycker jag. Och som förstagångsmamma har man säkert extra mycket funderingar och orosmoment.
- Inför varje besök på BVC skrev jag ner frågor i en bok. Jag känner en enorm ömhet för oss allihop, den alldeles nya familjen, när jag läser dem nu. Den 1 januari var Lilla H två dagar gammal, då skrev jag: Han är röd runt snoppen, kan man tvätta med vatten?
- Samma dag skrev jag: Han har så kalla händer och vill inte ha dem under täcket. Vad ska vi göra?(Fast det var det mest Sambon som oroade sig över.)
- Den 2 januari har jag antecknat att han hade mycket hicka.
- Den 5 januari: Min mentala hälsa - vilken hjälp finns att få?
- Någon vecka senare hade jag följande gulliga fundering: Han vaknar ofta bajsnödig och bajsar samtidigt som han äter. Ska han äta eller bajsa först?
Jag beundrar vår BVC-sköterska för att hon lyckades hålla sig för skratt!
2 kommentarer:
Så fint och igenkännande. Vår prins är fem månader men jag skrattar gott åt funderingarna runt de första dagarna. Det känns redan avlägset. Haha. Imorgon ska vi snusa på en tvåveckors. Bokar gärna tid för lunchen framöver.
Ja, absolut. Ska se hur veckan ser ut. Jag hör av mig!
Skicka en kommentar