Som jag nämnde igår så har två av mina närmsta vänner blivit mammor de senaste veckorna. Grattis C&J som fick en liten bedårande dotter på Alla hjärtans dag och grattis A&J som fick en dotter i början av veckan. Också hon bedårande även om jag inte träffat henne ännu!
Både C och A låter fulla av lycka och moderskärlek när jag pratar med dem, men en sak som överraskar mig är att de låter så himla lugna och coola. Jag minns den första tiden som ett känslomässigt kaos, lugn kände jag mig bara korta stunder. Amningen gav mig ångest och Lilla H hade en släng av kolik. I efterhand har jag ju förstått att jag drabbats av en lightvariant av förlossningsdepression. Man kan säga att mitt känslomässiga tillstånd var lite...oregelbundet.
- Sambon lassar in ett ton pellets i jordkällaren. Med glädje! Här jobbas det friskt för att ”försörja” en ny familj på gammalt hederligt karla-vis. Jag ammar i sovrummet. Lycka!
- Vi är på hemväg från IKEA, Lilla H är en vecka gammal. Vi har dragit omkring honom där för att jag propsade på att lämna huset och åka på utflykt. Börjar gråta för att jag skäms så över att ha tagit med ett litet barn dit i RS-tider. Ångest!
- Dag fem och vi är på återbesök på BB, Lilla H bajsar tre gånger under tiden vi är där och allt är bara så fantastiskt, nytt och spännande. Efteråt äter vi lunch i cafeterian. Lycka!
- Lilla H gråter sig igenom nästan en hel natt. Sambon sover denbekymmersfries sömn. Jag vyssjar och bär på nedervåningen. Han var såklart hungrig, men det fattade inte jag. Detta är att vara mamma, tänker jag, så här kommer det att bli. Aldrig mer har jag behövt bära och vyssja en hel natt. Ångest!
- Mamma och alla mostrar kommer på besök. Så glada i Lilla H som bär samma namn som deras avlidne far. Jag går på mjölkfri diet och kan inte äta tårta, men Sambon gör världens godaste räkmacka åt mig och jag mår bra. Lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar