- I går kväll efter kvällsduschen gick jag genom det nedsläckta köket med våt handduk och smutstvätt i famnen. Såg tyvärr inte grinden vi ibland sätter upp mellan kök och hall, den tog mig mitt på låret och farten måste varit relativt god för jag stöp som en fura. Kände mig redan lite krasslig (är hemma från jobbet idag med ett mystiskt illamående) och brast faktiskt ut i gråt där jag låg på det hårda klinkersgolvet med en öm tå och två ömma knän. Sambon kom ner och undrade vad som var på G. Schysst av honom att hålla sig för skratt, tycker jag. Snyft snyft, I fell over...
- Jag lärde mig cykla en sommar på det sena sjuttiotalet. Cykeln var begagnad och vackert turkosblå, min mamma sprang efter och höll i pakethållaren. Uppe vid lekplatsen satt de stora barnen och gungade. Jag släppte obetänksamt ena handen från styret för att vinka och vurpan var ett faktum. Fick rejäla skrapsår på händerna och en stukad stolthet (alla såååååg ju!)
- Under de glada dagarna i London var jag och M inbjudna till promotionspelning då Popsicle trodde de skulle erövra Brittanien. Efteråt hängde bandet i baren och vi skulle bara strosa förbi, lite lagom coola sådär när jag snubblade på en kant (helt osynlig, jag svär) i golvet. Det blev ett fritt fall med utspilld drink och trasig armbandsklocka som resultat. Och efterfest förstås!
- Några år senare var jag och M på den första Lollipop-festivalen i Stockholm. När Kent spelade stod vi i kön till Bajamajorna precis bredvid, då M började dansa för att fördriva tiden. Vi hade hysteriskt roligt och de andra i kön hade nog börjat störa sig något lite när M slant i leran. Där låg hon på rygg i sin fina grönvita sextiotalsklänning och höga modsstövlar, fortfarande hysteriskt skrattande. Jag tror det var då jag kissade på mig.
- Jag ramlar ofta när jag är ute och festar, inte sådär "raglande fylleramlar" utan mer "svårt att bedöma avstånd och alltid för höga klackar-ramlar". Senast var i höstas då ett gäng tjejer var ute på after work. Först trampade jag snett i kön till ett uteställe och sedan föll jag när jag sprang för att hinna med nattbussen. Hade grym ångest dagen efter. Gör mammor sånt? Tydligen.
tisdag 4 mars 2008
Ett fall framåt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Min bästa vännina trillade i en lite fontän/damm på sitt jobbs julbord i julas. Jag garvar och gräter när jag tänker på hur roligt det måste sett ut. Jag brukar stå på benen eller så jag jag förträngt...
Skicka en kommentar