Jag läser sällan lyrik, men på sommarn blir jag så sentimental.

1. Ur Pojkarne av Anna Maria Lenngren
   
   Jag minns den ljuva tiden,
   jag minns den som igår,
   då oskulden och friden
   tätt följde mina spår,
   då lasten var en häxa
   och sorgen snart försvann
   då allt utom min läxa
   jag lätt och lustigt fann.
   
   
2. Den enda stunden av Runeberg
   
   Allena var jag;
   han kom allena:
   förbi min bana
   hans bana ledde,
   han dröjde icke,
   men tänkte dröja,
   han talte icke,
   men ögat talte. -
   
   
3. Ur Strövtåg i hembygden av Fröding
   
   Från björkens gungande krona,
   från vindens vaggande gröna hus
   små sorgevisor tona,
   all skogen är uppfylld av sus.
   
   
4. Ur Det är vackrast när det skymmer av Per Lagerkvist
   
   Det är vackrast när det skymmer.
   All den kärlek himlen rymmer
   ligger samlad i ett dunkelt ljus
   över jorden,
   över markens hus.
   
   
5. Den lustiga våren av Elmer Diktonius
   
   Det är så lustigt om våren:
   man bara gråter,
   man bara skrattar,
   man bara -
   är.