Gippi!

Nu är jag äntligen av med gipset och kan avslöja de detaljer ni alla säkert undrar över...

1. JA, hårstråna har vuxit sig långa och liksom lite lockiga (?) Någon centimeter har de nog hunnit bli men jag har så ljusa så det ser mest ut som ett pojkben i tidiga tonåren. Och nu har jag rakat bort dem. Oh the joy!
2. NEJ, ärret är inte det minsta snyggt. Det är långt och liksom bulligt och märkena efter stygnen syns fortfarande väldigt väl.
3. JA, benet är smalare än det andra men eftersom jag redan från början har spinkiga ben är inte skillnaden så märkbar.
4. JA, man kan känna plattan de skruvat in med fingrarna om man stryker försiktigt. Lite läskigt men också lite...intressant.
5. NEJ, sagan slutar inte här. Jag kan gå hjälpligt men haltar som en gammal kyrkråtta. Kryckorna måste med några veckor till vid längre sträckor och det ömmar en del. Nu är det sjukgymnasitik som gäller samt ytterligare en operation inom en månad då en av skruvarna ska tas bort.

Det kanske var tur..

... att jag inte "hann" shoppa lika mycket som jag hade önskat där i England. Varje år lyckas jag förtränga att dec/januari är en dyr månad pga ansamlingen räkningar. Under december ligger de lågt, de där räkningsutskickarna så att vi alla ska känna oss rika och shoppa julklappar för tiotusentals kronor men det kommer surt efter. Konspirationsteoretiker någon?

Har just suttit med den lilla dosan en stund. I topp hamnade:

På första plats med 5 000 kronor: Huslån/amortering.

På andra plats med 2 400 kronor: En pall pellets (det vi eldar med, går åt en del nu när tempen håller sig under nollan)

På tredje plats med 2 258 kronor: X kommun för vatten, avlopp, sophämtning.

På fjärde plats med 1 871 kronor: Plusenergi. El och sånt.

På femte plats med 1 206 kronor: CSN. Vad f-n man nu fått för dom pengarna...

Nu ska jag slå in julklapparna till min sida av släkten. Tack och lov är de redan betalda!

Row busters

Pa sjalva hemfardsdagen hittar jag denna lista i ett av svarmors magasin. Om hur man undviker brak och hetsiga diskussioner under julhelgen... A bit late in the day...

1. Steer clear: if a certain family member always gets your back up, limit the time you spend in their company. Vart sovrum med tv:n har varit vart sanctuary sena kvallar och tidiga morgnar med Lilla H.
   
2. Exercise: a brisk walk at times of tension can do wonders for your mood. Den dagliga trippen till lekparken har raddat bade Sambon och Lilla Hs humor. Till och med jag har hoppat runt kvarteret for "a nip of fresh air".
   
   Helt utanfor protokollet maste jag bara aterge en charmig kommentar fran ett av barnen pa lekplatsen nar han sag Lilla H:s vinteroverall. "That's a really nice tracksuit, that is." Det har inte varit mer an nagra ynka grader medan vi varit har men barnen springer glatt omkring med endast leggings och en fleece.
   
3. Don't hold grudges: Remember christmas can be stressful for everyone. Jo, apselut, jag ar ingen oresonlig donna. Tvartom ar jag artig och hjalpsam. Star pa ett ben och diskar tills jag blir sned i ryggen, konverserar svarmor med prat om Lilla H och vad som star i tidningen. Det ar for Sambons skulle jag tycker det ska bli riktigt skont att komma hem. Det ar jobbigt att ha aldersstigna foraldrar som man inte kan traffa sa ofta.
   
4. Limit your alcohol intake. It loosens tongues and increases the risk of a row. Den dar dagliga skvatten sherry/Bailey's och vinet till maten har tvartom varit raddningen. Da flyger tokigheterna forbi lite lattare.
   
5. Don't force people to do things they don't want to do. Ja, den har punkten skulle nog alla narvarande ha asikter om. Hur ska man komma runt den?

I dag aker vi hem

Och det har ju bade for- och nackdelar.

1. Det blir lite mindre TV-burp med Harry Hill. Men samtidigt ocksa lite mindre TV pa hogsta volym (svarisarna ar halvdova) samtidigt som Lilla H forsoker somna i rummet bredvid.
2. Det blir lite mindre myskolla pa TV i sangen (vi har inte TV i sovrummet hemma - det ar den sista utposten) men i gengald ar hemmasangen mycket skonare.
3. Det blir lite mindre suckar och himlande ogon fran tokig svarmor (I wonder how we ever lived before?) nar Sambon skurar och fixar och donar. Istallet blir det pussar och tack och "that looks lovely" fran mig da han svabbar loss hemma i vart hus.
4. Det blir lite mindre av "careful", "No, sweetheart" och prat om huruvida Lilla H "is a good boy". (As opposed to...?) Det blir ocksa lite mindre sylt i groten och juicen stryks fran menyn. Men det blir mer utelek och mycket mer avslappnat hemma hos mina foraldrar.
5. Det blir lite mindre ligga pa soffan, sippa sherry och lasa (plojde Stieg Larssons trea pa lika manga dagar) och mer forfatta texter om Tone of Voice. (Imorgon ska jag jobba nagra timmar och om bara ett par dagar ska jag ta bort gipset!)

Jag skulle inte ha nagot emot...

...att inkludera foljande poster i 2009.

1. Skaffa mig en ny hobby, jag tanker mig att jag ska borja pimpa gamla dockskap. Ska borja med mitt gamla och testkora det pa Lilla H.
2. Har ocksa lust att borja trana kampsport.Tror det skulle passa mig. Tavlingsinriktad, liten och (en gang i tiden) snabb. Och sicka snygga drakter sedan! Jag kommer se ut som en 14-arig kille, men det ar smallar man far ta. Finns nagot som heter "Krav maga", nagon som provat?
3. En ny graviditetet skulle jag ocksa kunna tanka mig. Tyvarr ar det ju brukligt att man ar tva om dessa, lite storre, beslut. Lila H har dock redan gett sitt samtycke. Ska jag kanske kolla med Sambon ocksa?
4. Under varen ska dubbeldorrarna upp i vardagsrummet sa vi enkelt kan trippa ut pa altanen med morgonkaffet. Vi har kommit over ett par jattevackra gamla dubbeldorrar med glas, just nu ar de dock morkbruna.
5. En shoppinghelg till London for att traffa gamla kompisar vill jag absolut klamma in. Blir nog inte forran till hosten men det kan jag sta ut med. Ska starta ett holiday account, det har vi aldrig haft forut.

A metal tube full of germs

1. Sa poetiskt brukar Sambon beskriva det fantastiska fardmedlet flygplan. I detta fallet verkar han haft ratt. Lilla H har gatt och lagt sig i resesangen pa eget intiativ. "Vila, mamma, vila. Trott." Da vet man att nagot ar pa tok. Nosen rinner och nu klagar han pa ont i oronen, "Penne, daddy. Penne." Betyder "pain", hjartslitande bara det. 37,8 i feber sa nu sitter jag har och googlar pa "oroninflammation." Men annars ar allt bra! Not.
2. Vi tog taxi till ASDA i eftermiddags, var pre-xmas treat. Nar vi kom dit blev vi valkomnade av en greeter. Nagon sadan finns ju inte pa svenska supermarkets. Den har var en sort for sig. "What have you done to your leg? Oh, broken you've gone and broken it, how silly. Why do you have a Welsh accent? Are you not from Wales? Oh, you are from Sweeeeeden, well you should move to Wales, you'd feel at home, it's mountainous and quite cold etc." Sedan sprang han efter oss nar vi borjade ga (hoppa) in i butiken. "Do you want to borrow an electrical car?" Sa nu vet jag hur det kanns att vara handikappad pa riktigt, manniskor flyttade pa sig sa snallt, sa snallt.
   Lilla H var dock otroligt missnojd med hela situationen. Sa fort han fick se mig i elbilen vagrade han sitta i kundvagnen och borjade gasta. Forfarligt olikt honom och TROTS att han fick sitta i mitt kna snyftade han oupphorligen anda tills det var sangdax. Lilla hjartat.
3. Och har hos svarisarna ar det ingen rast och ro. Inte for Sambon i alla fall. Han har inlett operation superstadning av svarforaldrarnas kok. De ar ju snart 80, ser val inte sa bra langre och, tja, det kan val handa att bleach spray och ett par gummihandskar inte kanns helt malplacerade, om man sager sa. Men det galler att trippa varsamt fram. Hans mamma tog det valdigt bra men hans pappa blev valdigt fornarmad. Fortsattning lar folja.
4. Och sa ar det min svarfar. Han ar langt ifran frisk. Han genomgick en bypass-operation for ett par manader sedan och har inte repat sig. Han har nu en pump inkopplad i operationsaret da blodet maste renas fran en infektion han dragit pa sig. Antibiotikan de ger honom medfor dock extrem yrsel och klada, han kan bara ga nagra steg i taget innan han forlorar balansen. Verkligen jattetrakigt och jobbigt for Sambon att se sin pappa sa. Han ar liksom alltid sa kapabel, svarfar, trots sin hoga alder.
5. Langtar jag hem till min mamma? Litegrann. Men sant har ar livet och det ar bara att tugga i sig mellan chopkladbitarna. Huvudvark har jag ocksa.
   Vi aker hur som helst till hemstaden over nyar. Da ska jag be min familj passa upp pa Sambon lite extra, sa som han sliter har.

The odd ones I like

Imorgon svinotta åker vi. Det blir nog bra, trots allt. Ser såklart fram emot ett schysst tv-utbud, att krama svärisarna och att få visa upp Lilla H för alla som orkar se och höra. Sedan finns det de där lite udda bitarna jag också gillar.

1. Åka privattaxi. Alltså, det låter ju lyxigt men i själva verket är det nån grannes kompis som har en liten taxifirma som kommer och hämtar oss på flygplatsen. Men jag gillar det, en liten kufig engelsman som står där med en hemtextad skylt. Bilen är av något anonymt märke typ Vauxhall (engelsmän har så dålig bilsmak) och så bösas alla väskor in i det alldeles för trånga bagageutrymmet. Bonusen är såklart själva bilresan då jag får utlopp för allt mitt vardagsfluktande. Jag räknar med en resa bland gaudy juldekorationer. Nice!
2. Få Daily Mail varje morgon. Mina svärisar läser Daily Mail, en reaktionär skvallerblaska som har en inte oäven hemsida. Jag nästan sliter den ur händerna på svärfar och verkligen gottar mig åt alla overpriced shopping tips och blekfeta engelskor med plattångat hår som fått make overs så här inför julfesterna.
3. Jag ger inte så mycket för engelsk julmat även om den är mycket godare än sitt rykte. Christmas pudding hoppar jag till exempel helt över. Men godiset! Släng knäcken i väggen - köpegodis är mycket godare och på jul ska det vara Cadbury's Roses.
4. Och så ska vi åka till ASDA och botanisera bland skräp och - faktiskt - en hel del fint till helt otroliga priser.
5. Heltäckningsmattor känns helt rätt i juletid. Det är ju på golvet man vill sitta när man öppnar julklappar och då värmer en heltäckningsmatta störtskönt om den urinvägsinfektionskänsliga rumpan.

´tis the season to be jolly

Årets bästa "mutor, so far. Utan inbördes ordning.

1. En ask med dubbellager belgisk choklad från byrån som gör vår personaltidning.


2. En påse med två flaskor finrött från reklambyrån.


3. Små änglaspel från oss till dagisfröknarna.


4. En superstor låda med julgodis från företaget som gör vår kundundersökning.


5. Från arbetsgivaren. Delas ut på måndag då jag inte är där vilket betyder att den kommer ligga på skrivbordet och överraska mig när jag kommer tillbaka. Då blir det genast lite enklare att jobba!

Till minne

Det föddes en pojke en vinter, det var snö.

Och i onsdags, ja, igår, då skulle han fyllt tre.

Den pojken var stjärnor och skimmer

och han var så lik sin mamma.

Utan er, lille Alfons, blir det aldrig mer detsamma.

Dagens höjda ögonbryn

1. Jag klämde mig ner i mina kära, mellanblå Miss Sixty stuprör. Det gick då mitt senaste gips är väldigt nätt och tack vare att jag typ trädde på dem som en kondom. Som att återse en kär gammal vän! Jeansen alltså.
2. Jag blev lite sur på en kollega. Förtjänar att nämnas då jag ytterst sällan tillåter mig att bli iriterad på jobbet. Som tur är jobbar vi inte på samma avdelning.
3. Jag lyckade släpa ut ett sånt där cykelställ man sätter på bilen genom två dörrar som kräver passerkort, in och ut genom hissen, nedför trappan och ut genom porten. Med kryckor, vill jag påpeka.
4. Vi var och tittade på en lägenhet i stan.
5. Vi köpte thaimat och käkade hos min syrra. Jag blev supermissnöjd medan Sambon - som hävdar att "svensk" asiatisk mat inte smakar något alls - höjde sin rätt till skyarna. Ombytta roller.

How to cure a cold...

Det sägs att man inte kan bota förkylningar men det finns en hel del som kan mildra och förkorta dem. Status på familjen just nu: Lilla H - skrällhosta, lite snorig. Jag - huvudvärk, täppt och snorig om vartannat. Sambon - "döv" på ena örat, snorig.
Här är mina tips:

1. Duscha. Man blir varm samtidigt som ångan lättar täppan.
2. Drick vin. Egentligen ska man dricka whisky eller sherry men det gillar inte jag. Ett glas vin, däremot. Man blir gladare och onda halsen bedövas en stund.
3. Drick mycket vätska, hela tiden. I dag har Lilla H fått saft, men vi kallar det för juice så att han inte ska vilja ha det hela tiden. Vi är så fenomenalt pedagogiska!
4. Nässpray och de mjukaste näsdukar du kan hitta. Finns ingen anledning att spä på den röda nosen ytterligare med ett hårt hushållspapper. Du vet väl att nässpray är beroendeframkallande? Max 3 ggr per dygn ska man ta.
5. Låtsas att du är stoisk.
   - Hur är det, frågar folk som ringer.
   - Jo, det är bra.
   - Du låter jätteförkyld!
   - Jasså, ja, jooo, nu när du säger det så...
   Då brukar i alla fall jag känna mig som en kämpe även om mysbrallan suttit på hela dagen.

Dagen efter dagen före

Det är den nya tidens fest. Vi hade barnkalas för Lilla H men eftersom barnen i vårt "gäng" är så små så är det ju fortfarande mest för de stora. Och jo, det fanns både rödvin och vinglögg så i mångt och mycket är det inte så stor skillnad på ett 2-årskalas och, säg, en 30-årsdito.

1. Jo, man slipper baksmällan som kommer med vuxenkalas men istället får man räkna med ett gäng nya bakterier. I morse vaknade vi förkylda alla tre, men det får vi nog skylla på vårt eget dagis.
2. Samma problem med överbliven mat som tar upp plats i kylskåpet dock. Idag proppar vi i oss apelsin- och pepparkakscheesecake så gott vi kan. Samt Pollys X-masblandning.
3. Jag lider alltid av att jag inte hunnit prata med alla ordentligt. Folk tar sig tid och kommer hit och så kanske man inte hinner byta mer än ett par ord. (Ett mindre ego än jag inser att de förmodligen haft det jättetrevligt ändå eftersom de kan umgås med de andra gästerna. Öhhh...tänkte inte på det!)
4. Det blir lite tomt, som alltid efter en fest. Under natten har dessutom all snö regnat bort. Gårdagen kändes snudd på magisk med snö kring vårt röda hus, ljus som brann, girlanger, presenter och mys. Idag...blekare.
5. Få födelsedagsbarnet att verkligen SE alla sina nya, fina presenter och inte bara ägna förmiddagen åt att krascha ballonger.

Känn dig manad!

Jag är så himla pysslig. Nu har jag hittat på en egen utmaning, vart ska detta sluta? Vi kan kalla utmaningen för: Vad står det i dina senast fem mottagna sms.

1. Bra, då tar vi med! Jag och Liv är förkylda, tror du att någon kommer att bli orolig för smitta? Jag har ju helt släppt det där med förkylningar. Ses sen?
2. Hej! Vi har en flaska glögg. Ska vi ta med den eller blir det bara "fjösigt"? Vi blir nog lite senare än tre, ok? Kram.
3. Hej! kan du smsa mig Annas och Hannas nummer? Längtar till i morgon.
4. Hej, nu är ditt Aftonbladet Plus betalt en månad till. Se våra erbjudanden och läs mer hur du administrerar ditt konto på http://mobil.aftonbladet.se/p Vi ses!
5. Tack! En tröst är att vi iaf är femton st. Förra året var de tre... Ses på lördag.

Jag utmanar FEM stycken fellow bloggare: Amanda, A-K, Verldens gang, Ninne och Kim (som inte bloggar och får skriva sina i kommentarsfältet ;).

Jag tror inte på tomten

1. Det blir ingen vit jul i år
2. Ingen grön jul
3. Inte heller någon drömjul
4. Det blir ingen jul jag kommer lägga till radbandet av de tindrande
5. I år blir det en vuxen jul. Vi far till England för att Sambon vill det. Hans föräldrar är till åren och hans far är inlagd på sjukhus. Vi vuxna har inga presenter köpt till varandra och jag kommer inte få mig en endaste liten julskinkebit till livs. Men vet ni, det känns helt ok.

Wish us luck!

Sitter och planerar inför julens resa till England. Det är inte bara en dans på spisrosor. Packningen är bara den ett kapitel för sig. Vi blir ett resandesällskap inklusive...

1. En styck handikappad.
2. En styck handikappad med gips. Fick idag ännu ett motstridigt besked om huruvida man kan flyga med gips eller ej. Senaste budet är att jag måste såga upp det, men inte bryta upp det.
3. En tvååring med en förkärlek för att springa iväg.
4. En vagn plus en bilstol.
5. Normal packning plus julklappar.

Tur att Sambon vet att hugga i.

Ljus i vårt hus

Små granarna, små granarna är lustiga att se...

Stjärnfall

Glittergojs

Rusta 29 kr.


Och så tar vi den en gång till: Små granarna, små granarna...

Hårda klappar

Johan Jönsson Efter arbetsschema. Lyrik som vinner massa priser och verkar helt grym.

Har ni läst hennes förra? I skuggan av ett brott? Nä,men då får ni faktiskt skriva till det på önskelistan.

Det dröjer nog ett tag tills jag hittar nån sol. Men jag gillar Liza.

Vet inte varför jag inte läst denna ännu. Är den bara hälften så bra som Låt den rätte komma in så knäcker den.

Och här är Amandas debut! Så spännande! Såg dock att den var slut på AdLibris.

Kodväxling

Lilla H lär sig nu ord i en rasande fart och för en språknörd som jag är det naturligtvis ett eldorado. Han har bara enstaka tvåordsmeningar ännu så länge men kan nästan lika många ord på engelska som på svenska. Och det bästa av allt - han vet mycket väl vilka ord som hör ihop med mig och vilka ord som hör ihop med Sambon!
Vid godnattpussen trycker han till exempel först sitt blöta lilla tryne mot mig och säger nöjt PÖSS. Sedan får Sambon en smackare följt av ordet KISS!
Han översätter också mycket hjälpsamt. Han kan prata med mig om gröna ärter men om Sambon sätter sig ned med oss ropar Lilla H glatt: PEAS, PEAS!
Ja, jag är ännu en superstolt mamma men erkänn att tvåspråkighet är grymt fascinerande? Så fascinerande att det finns en rad myter i ämnet.

1. Vuxna lär sig bäst på jobbet.
   Många politiker uttalar så tvärsäkert att invandrare lär sig svenska bäst på jobbet. Det kan faktiskt vara tvärtom. Den språkliga nivå man har uppnått genom undervisning kan t.o.m. sjunka när man kommer ut i arbetslivet om man hamnar på en arbetsplats där möjligheterna till språkanvändning är begränsade. Många invandrare erbjuds arbeten som inte ställer särskilt stora krav på kommunikativ förmåga under arbetets själva utförande, t.ex. industriarbete och städjobb på arbetsplatser med stor andel invandrad arbetskraft På så vis kan arbetsförhållandena snarare bli ett hinder för vidare språkinlärning.
2. Barn lär sig fort
   Att barn lär sig andraspråk och främmande språk i en rasande fart utan någon som helst ansträngning är ytterligare en myt. Andraspråksinlärning är faktiskt en mödosam och tidskrävande process för såväl barn som vuxna. Undersökningar visar i stället att äldre barn och vuxna lär sig fortare. De har fördelen att ha kommit längre i sin kognitiva utveckling, och därigenom kan de bättre dra nytta av undervisning än små barn som har sämre memoreringstekniker och inlärningsstrategier.
3. Modersmålet stör andraspråksinlärningen
   När andraspråkstillägnandet sker på bekostnad av förstaspråket talar man om en subtraktiv tvåspråkighet. Det är ofta fallet då minoritetsspråksbarn tvingas överge sitt modersmål för det majoritetsspråk som talas av en dominerande grupp. Samhällets och skolans attityder till och värderingar av tvåspråkighet, liksom olika minoriteters kultur och språk, avgör om minoritetsspråkseleverna kan utveckla additiv tvåspråkighet och dra nytta av de positiva effekterna av denna tvåspråkighet.
4. Forskarna är oeniga
   Inte sällan påstås det att forskarna är oeniga i frågan om det är positivt för barn att lära sig två språk samtidigt. Men så är inte fallet. Det råder konsensus i uppfattningen om att så länge de flerspråkiga eleverna inte behärskar undervisningsspråket, kommer de att ha sämre förutsättningar än enspråkiga elever som undervisas på det språk de är bäst på, nämligen sitt modersmål. De flerspråkiga eleverna bör alltså i skolarbetet parallellt med svenskan få fortsätta att utveckla och använda det språk de kan bäst. Annars kommer de ohjälpligt efter i sin kunskapsutveckling.
5. Språk ska hållas isär
   Det finns också en allmän föreställning om att tvåspråkiga ska behärska vart och ett av sina språk precis som enspråkiga. Men tvåspråkiga är inte enspråkiga, och deras språkanvändning skiljer sig på viktiga punkter från enspråkigas. De använder sina olika språk i olika sammanhang, situationer, funktioner och roller och med olika människor. Därför utvecklas språken sällan helt likartat och parallellt. I stället kommer de att komplettera varandra. Det man kan göra på ett språk klarar man kanske inte alltid lika bra på ett annat.
   
   Så, nu är det rast!
   

Fakta: Myter om tvåspråkighet av Inger Lindberg

Jo då, allt går

Det finns en hel massa man kan göra TROTS att man har benet i gips. I helgen har jag...

1. bakat. Lite meckigt är det ju att ta fram och plocka undan allt. Då får man hoppa på ett ben eftersom man inte kan bära äggkartonger med kryckor.
2. ha tights! Jag tog ett par julklappsstrumpor från förra året, inte några favoriter, och klämde mig ner i dom. Svart, bylsig, sidenklänning från MONKI med brett skärp i midjan på det och jag såg bara lite knäpp ut.
3. ansat bikinibuskaget med hårborttagningsmedel. Nu var det dags och jag inledde en längre balansakt för att sedan upptäcka att den jävla cremen inte fungerade! Blev fruktansvärt arg, de hade slut på Veet så hade köpt nån annan skit. Helgens misslyckande, helt klart.
4. nätshoppa gunghäst. Se bild.
   
5. gå på middagsbjudning där både Sambon och jag kunde ägna oss åt diverse ädla drycker trots att jag inte kunde promenera hem. Hur? Jo, genom att vår värdinna som ammar och både hämtade och skjutsade hem oss. Så fantastiskt!
   

Livet med lastbilar

Vi kollar på julklappar till Lilla H och jag känner hur jag långsamt förlorar greppet om min plan, den där om att Lilla H ska uppfostras könsneutralt.

1. Vi går mellan gångarna med leksaker. Play-Do, Spöket Laban-memory, en liten shoppingvagn... Jag ser så mycket fint. Lilla H gastar dock exalterat så fort han får se en bil, en traktor, en lastbil eller en grävskopa. Lite glad blir han även då han får syn på en mjukis-Pingu.
2. Lilla H har fått ett gäng avlagda leksaker från en Englands-kusin. Det är mest bilar och dinosaurier och han leker saligt. Ett av de mest smaklösa exemplaren är en silvrig cabriolet. Den stjärnögde sitter glatt och pekar på de olika platserna i bilen. Där i bak sitter tydligen mamma, där sitter "Holla" (han själv) och vareviga gång är det Daddy som kör.
3. Häromdagen tog han ett stadigt tag i ugnsluckan och sa nöjt: Mammas!
   Hur går det till? Jag kan inte ens minnas senast jag lagade mat. Jag värmer i micron, det är mitt jobb.
4. Nästa vecka är det luciafirande på dagis. Vad händer om vi klär honom i lucialinne och glitter? Han är inte ens fyllda två men flickorna kommer vara tärnor och pojkarna tärngossar, tomtar eller pepparkaksgubbar. Mark my words.
5. Det värsta är att jag dras med... Jag blir så glad över att se honom förtjust och när han gastar "Laaaapiiiil" för full hals vill jag ta ner stjärnorna/ ge honom alla lastbilar i världen.

Kräksjukan - ett vardagsmelodram i fem akter

1. Vi vaknar torsdag morgon och tar in Lilla H till oss. Hur mår vi? frågar vi varandra. Lilla H verkar vara på bättringsvägen, Sambon och jag känner oss ok. Jag ska till jobbet efter en och en halvdags vabbande och taxin är beställd till fem i sju.
2. Börjar hasa ned för trappan när det kommer över mig. "Are you throwing up NOW?" säger Sambon. Och jo. Några minuter senare och de vitmålade trästegen är... fläckiga. Mycket fläckiga.
3. Jag är ledsen men jag kan inte hjälpa dig, säger Sambon. Han byter en akutblöja på Lilla H samtidigt som han själv inte känner sig så kry helt plötsligt. Själv är bäste dräng och jag reser mig därför upp och hoppar ner på ett ben i utkanten av "det värsta". Slänger ner kryckorna. Hämtar en rulle hushållspapper, en bunke med rengöringsmedel, vatten och svamp och sätter igång.
4. I samma stund som jag är klar kommer Sambon nedrusande och gör sitt på toaletten. "Daddy hosta?" säger Lilla H undrande.
5. På kvällen får jag ett sms från en kompis. Han skriver: "Om man sett den scenen i en Norénpjäs hade man avfärdat den som alltför orealistisk."

Idag mår vi bättre. Nästan bra.

Vabba dabba doooo!

En kollega till mig som ännu inte har barn är lite avundsjuk på oss andra som får vabba. "Det hör man ju på ordet att det är kul! Ett trött barn som bara kollar på dvd hela dagen, det låter ju superslappt!"
Lilla H är magsjuk och även om han just nu faktiskt sitter och tittar på Tractor Ted så blir man ju orolig.

1. Han vill inte dricka nyponsoppa. I alla fall inte ProVivas. Under normala omständigheter är han helt galen i Ekströms, vi måste köpa hem den också.
2. Vi får inte i honom någon vätskeersättning, den skrattar han bara åt.
3. Han ville bara ha ett par munsbitar avokado, han som till vardags gladeligen sliter av skalet med tänderna om han får.
4. Godis äter han inte så det törs vi inte prova.
5. Nu sätter jag mitt hopp till lunchens broccoli och potatis. Stoooora favoriter.

Tillägg: Vad häller de i Ekströms nyponsoppa egentligen? Morfin? Eller bara väldigt mycket socker? Den slank i alla fall ned tillsammans med några broccolibuketter.

Sliding doors

Vem bestämmer i mitt liv? Jag vill oftast tro att det är jag även om jag ibland vill skylla på ödet. Tanken om att allt som sker har en mening tilltalar mig, till exempel att jag bröt benet och, visst, det var ju otur och det är jobbigt och ont gjorde det också MEN på en del plan har det faktiskt inneburit något positivt. Och då pratar jag inte bara om att jag får åka taxi till jobbet. Jag jobbar hemma en del dagar och får därför lite efterlängtad hemmatid med mina killar till exempel.
Men så tänker jag på olyckan och vet att det finns ingen som helst mening med den, den är bara skit och skräp. Så den teorin håller inte.
Vad jag vet är att jag i mångt och mycket är en känslomänniska. Känns det bra, ja, då blir det bra är min filosofi. På väg hem idag funderade jag på de där vägvalen i livet och hur livet kunde sett ut om jag valt att spela ut korten lite annorlunda.

Jag skulle fortfarande vara jag. En 33-åring med blåa ögon, två syskon och en uppväxt i småstaden. Men hur skulle mitt liv sett ut om jag...

1. ...bott kvar i småstaden? Jag flyttade till London nästan genast efter studenten, att bo kvar fanns inte på kartan. Nu har jag inget emot småstaden. Men tänk om jag kärat ner mig i nån kille på hemmaplan som nödvändigtvis ville bo kvar? Då hade jag nog jobbat med nåt inom utbildning, tror jag. Jag hade definitivt bott i hus och hade förmodligen lagt massa tid på inredning och på att ordna mysiga middagar (jag inbillar mig att man har mer tid över i småstaden). Jag hade haft minst två barn och umgåtts mycket med min släkt.
   Tycker det låter som ett jättetrevligt liv. Problemet är att jag alltid, alltid hade undrat hur mitt liv skulle ha blivit om jag tordats flytta iväg.
2. ...fullföljt mina skådespelardrömmar? När jag var yngre älskade jag att spela teater. Under flera år var det en av de allra viktigaste delarna i mitt liv. Jag var nog ganska duktig på ett amatörmässigt vis. Jag talade tydligt och lärde mig mina repliker snabbt. Efter gymnasiet ville jag gå en teaterfolkhögskola men jag kom inte in. Så... då gav jag upp. Än idag har jag svårt att fatta det. Tänk om jag hade ansträngt mig lite mer? Ja, då hade jag nog kommit in på nån utbildning, flummat runt några år, kanske jobbat på nån liten fri teatersscen och varit fattig och missförstådd. Kanske bäst som skedde?
3. ...fortsatt vara ihop med mitt ex? Han är också engelsman och vi hängde ihop i tre år innan jag träffade Sambon. Idag är han advokat och bor med sambo och nyfödd dotter i Southend on Sea, en håla på engelska sydkusten. Då hade jag fått göra min utbildning i England och inte träffat alla mina fantastiska vänner på Journalisthögskolan, det har jag väldigt svårt att tänka mig. Det livet känns litet på något sätt. Och förresten passade vi aldrig ihop.
4. ...inte flyttat hem med Sambon till Sverige för snart fem år sedan? Då hade vi nog inte bott kvar i London utan flyttat söderut, kanske till Brighton. Sambon hade nog varit kvar i musikeryrket och jag hade jobbat med PR och lagt alldeles fö mycket pengar på Topshop och onödiga hårprodukter. Jag hade gillat livet till stor del, men jag hade saknat mina svenska vänner och min familj något helt enormt.
5. ...inte stått på mig i barnafrågan? Ja, då hade vi inte blivit föräldrar till Lilla H och jag hade - trots fin man, vackert hus och bra jobb - känt mig tom. Lilla H är mitt silver och mitt guld. Och eftersom alla mina val burit mig fram till honom så vet jag att jag valde rätt. Ibland, men bara ibland, är livet enkelt.