Dagens höjda ögonbryn

1. Jag klämde mig ner i mina kära, mellanblå Miss Sixty stuprör. Det gick då mitt senaste gips är väldigt nätt och tack vare att jag typ trädde på dem som en kondom. Som att återse en kär gammal vän! Jeansen alltså.
2. Jag blev lite sur på en kollega. Förtjänar att nämnas då jag ytterst sällan tillåter mig att bli iriterad på jobbet. Som tur är jobbar vi inte på samma avdelning.
3. Jag lyckade släpa ut ett sånt där cykelställ man sätter på bilen genom två dörrar som kräver passerkort, in och ut genom hissen, nedför trappan och ut genom porten. Med kryckor, vill jag påpeka.
4. Vi var och tittade på en lägenhet i stan.
5. Vi köpte thaimat och käkade hos min syrra. Jag blev supermissnöjd medan Sambon - som hävdar att "svensk" asiatisk mat inte smakar något alls - höjde sin rätt till skyarna. Ombytta roller.

Två veckor med gips

Bara fem veckor kvar alltså. Skruvarna (sju till antalet) verkar ha gjort sig hemmastadda och jag trappar ned på de smärtstillande. Nu orkar jag se framåt. Var på kontoret igår och ska dit imorgon igen. Jobbat, det har jag ju gjort ett tag och det går riktigt fint. Meckigast är vardagsstrulet även om jag gör små segrar varje dag.

1. Nu kan jag duscha utan att riskera att hela gipset blir blött. Sopsäck, omlindad handduk och så benet upp på badkarskanten. Bekvämt? Nej.
2. Men jag kan inte åka med och storhandla då jag inte pallar att hoppa runt den timma det tar.
3. Nu kan jag få upp Lilla H på övervåningen på egen hand samt lyfta i och ur honom ur spjälsängen.
4. Men jag kan inte ta tag i fixandet av hans rum som vi hade som plan inför julen.
5. Äta pepparkakor är en baggis men jag kan inte krypa omkring och leta adventspynt, ej heller sätta upp det.

Vad gör ni first thing på hotellrummet?

1. Drar för gardinerna.
2. Kollar in badrummet (på hotellet jag var igår hade de dusch med glasruta in till sovrummet)
3. Sprider ut lite grejer här och där.
4. Kollar om det finns några freebies att ta med hem.
5. Duschar.
   

I veckan som kommer ska jag...

1. ...försöka gå upp så fort alarmet ringer.
2. ...sätta tänderna i min tidning på jobbet och inte släppa taget.
3. ...göra noggranna förberedelser för mitt andra stora jobbprojekt.
4. ...ta ett allvarligt snack med min chef.
5. ...ringa och gratulera min lillebror på 25-årsdagen.
   

Bokmässan - oh, du ljuvligaste av mässor

Ska försöka komma iväg å jobbets vägnar i år. Ett besök på BoB kvalar verkligen in bland de högsta av nöjen; att på arbetstid spankulera omkring och insupa atmosfären på branschdagarna där man svettas sida vid sida med Jonas Hassen Khemiri, Jens Lapidus och de andra. Nej. nu ska jag försöka vara lite seriös... Har just bläddrat mig igenom katalogen och kommer väl göra det en sisådär fem gånger till. Minst. Just nu är jag bland annat sugen på

1. Duktighetsfällan. Hur man som ung kvinna undviker att trilla dit. Söndag 15:30, Scenen Plan 2, F-hallen.
2. Litteraturbloggen Bokhora. Om hur man startar en litt-blogg. Ni läser väl? Nu har de dessutom recenserat Amandas bok! Monter CO3:32 torsdag 13:00
3. Författarbesök Majgull Axelsson. Berättar om sin nya bok. Jag tycker Aprilhäxan är stor litteratur och de andra är inte så kassa de heller. Monter E01:28 15:00 torsdag.
4. Ulrike Meinhoh - A Biography. Mest för att Sambon är smått besatt av Bader-Meinhofgänget och det vore skönt att ha julklappen kirrad redan nu. Fredag, Internationella torget kl 11:40
5. Grafiska torget! Nytt för i år och mitt alias för att komma iväg på arbetstid. Så sjukt mycket spännande och matnyttigt!

Ja, detta var väl ungefär en femtedel av det jag redan kryssat för... Not to mention alla freebies, alla billiga böcker. Mmmm.

NKOTB goes protokoll

§ 1 Bränsletillförsel. Tillförseln av pålitligt bränsle under kontorstid har under en längre period varit alltför låg. Efter överläggningar med sig själv kom NKOTB fram till att lösningen torde bestå i fler matlådor alternativt medhavda färdigrätter framför köplunch. Det skulle både midjemåttet och en ansträngd ekonomi må bättre av.

§ 2 Lagerinventering. En inventering av lagret har uppvisat påfallande stora brister vad gäller koordination och upprätthållande. Det yttre lagret, främst bestående av en garderob i hallen, har en hög med skor som behöver gås igenom, fräschas upp och, då så är önskvärt, undanställas för vintern. Det inre lagret behöver även det en översyn och framför allt vore det önskvärt om sommarklänningar och badattiraljer plockades undan och högen med stryktvätt minimerades.

§ 3 Transport. Transportfrågan är mycket stor och hinner inte i sin helhet avhandlas vid ett möte. Den består av flera delar såsom resor till och från jobbet, lunchträningens vara eller icke vara samt en förhoppning om fler fysiska aktiviteter på fritiden. Klart är att resorna till och från jobbet är en allt för ansträngande utgiftspost och att lunchträningen å det snaraste bör återupptas för önskad effekt.

§ 4 Konferens. Familjen NKOTB ska på konferens i den kungliga hufvudstaden om blott tre veckor. Men var ska de inhysas? Nu måste vänner kontaktas och planer dras upp.

§ 5 Finjusteringar. En översyn av perifera inventarier såsom naglar och ögonbryn bör igångsättas å det snaraste.

Vid protokollet: NKOTB

Självpepp à la Blondinbella

Säga vad man vill om Bella, men hon är riktigt bra på att vara snäll mot sig själv. Såhär på kvällskvisten känner jag mig lite vissen. Har ett tråkigt samtal jag måste ringa och en dusch att klara av. Och efter att ha läst Blondinbellas blogg har jag förstått att håret kommer mögla om jag lägger mig med vått hår på kudden så nu måste jag även ta fram fönen innan läggdags. Puh! Vet att många coacher råder en att varje kväll lista tre bra saker man åstadkommit under dagen. Jag går ut hårt med fem.

1. Jag var ett under av effektivitet på jobbet. Skickade bland annat tidningen på slutkorr.
2. Lyckades dessutom ha småtrevliga konversationer med samtliga mina sju kollegor på avdelningen.
3. Gick hem precis på slaget halvfem.
4. Var på föräldramöte på dagis utan att säga alltför mycket onödigt och utan att volontera till platsen i föräldrarådet. Det blev två pappor istället! Tänk vad bra det kan bli när inte vi framfusiga ska vara med på allt.
5. Pratade framtid och jobb med Sambon i säkert en timma. Mycket givande!
   

Gissa ämnet

Idag har jag fått 26 mejl till min jobbmejl. Vad handlar dom om, tror du?

1. Jag undrar om du kan hjälpa mig med en sak, vad är PMS-koden för vår blå?
   Någon som behöver en snabblösning för menssmärtorna, de reklamfilmsblåa? Nej, snarare någon som letar efter rätt färgkod till vår logga.
   
   
2. Allt har löst sig! Var rädd om dig så hörs vi!
   En kärleksfull vän som uppskattar att jag finns där när det blåser? Nä, svaret från mannen med fråga nummer 1.
   
   
3. Vet inte om mer lutning är möjlig p g a säkerhetsskäl.
   Något som rör en av de nya processenheterna på våra anläggningar? Nej, ett inlägg i tjejgängets debatt om barnstolar för barn från 9 kg +.
4. Nu verkar det som om du kanske får stå modell ändå!
   Ett glatt tillrop till en vän som lyckas i modellbranschen? Nej, ett av mina mejl till en kollega jag ska fota till tidningen.
5. Förra gången kastades tyvärr en av oss ut men jag hoppas att det ska fungera bättre denna gång.
   Ojdå, någon som minns helgens eskapader på danspalatset? Nej, ett telefonmöte som inte blev riktigt så lyckat som arrangören hoppats.

Work hard. Play hard.

Det blev inget inlägg igår. Jag somnade i soffan klockan 20:30, vaknade av Sambons "come on now sweetheart" kl 22:35. Raka vägen in till sängen för att läsa sista tre sidorna av Berlinerpopplarna (norsk myslitteratur). Jag är lite sjuk. Halsont, huvudvärk, ledvärk. Lilla H har smittat mig med sin dagissjuka. Och även om jag somnade lycklig var gårdagen en sådan där dag man inte vill ha varje vecka.

1. Det är min dag att lämna på dagis, jag vill ju så gärna vara involverad även om det rent praktiskt skulle funka att Sambon både hämtade och lämnade. Lilla H blir ledsen redan i tamburen. Nänänänä, mamma, mamma... Ringer Sambon och min mamma i bilen på väg till jobbet för att prata av mig. Ska det vara så här? Ska jag lämna mitt barn, ledset, hos några som egentligen inte känner honom alls? Ringer dagis när jag kommer fram. Mitt soltroll har varit ledsen i 45 minuter men nu har han lugnat ned sig. Jag sväljer och sväljer.
   
2. Börjar först klockan nio med ett möte för en KY-utbildning i grafisk produktion. De har arbetat gruppvis med att under en vecka skapa en pitch för vårt företags kommunikation med generation Y. Som en skoluppgift alltså. Mycket underhållande och ett helt gäng smarta, snygga, kreativa idéer. Gillar mest förslagen om anonyma filmer på YouTube. Kollar hela tiden på klockan, hinner egentligen inte vara här. Och så kollar jag in deras kläder. Små blivande reklamare i trendiga tees.
3. Stannar vid shoppingcentrat som gud glömde på väg till kontoret. Tjugofem minuter senare har jag stressköpt två par skor, två par tights, ett par leggings, en axelbandslös BH, flaskor på systemet samt en take away sallad.
4. Hittar inte fokus på jobbet förrän efter någon timma. Slafsar i mig min sallad. Häromdagen räknade jag till 21 stycken oavslutade artiklar, de har säkert inte blivit nämnvärt färre sedan dess. Jag har deadline måndag morgon men är trygg i vetskapen om att jag inte hinner leverera mer än en bråkdel. Hela veckan har jag fått akutgrejer inslängda till mig, grejer som jag heller inte kan lägga på någon annan. Det är bara att gilla läget. Strax innan jag går hem sitter jag och lägger över bild och text i redigeringsprogrammet. Sånt pyssel gillar jag.
5. Kommer hem och lägger mig på golvet. Varje gång jag sätter mig upp blir jag nedbrottad av Lilla H som gör lejonljud. Vi har det så mysigt. Jag proppar mig själv full med alvedon och Sambon lagar lite pasta. Lilla H somnar, jag somnar...
   

Och så morgon. Ikväll är det nytt försök för festen som inte blev av och mina föräldrar ska vara barnvakt. Jag går på alvedon och ser fram emot att stryka min klänning, ska passa på nu när Lilla H tar igen veckans uteblivna sömn. Skorna jag köpte igår ska jag lämna tillbaka. Jag har landat igen.

Typ hundra jobb

Jag började jobba när jag var 12 då jag bönade och bad om att mammas arbetsplats skulle säga upp kontraktet med städfirman och anställa mig. Varje vecka tömde jag papperskorgar, dammsög, dammade och skurade toaletter. Det tog ett par, tre timmar och jag vill minnas att jag fick nån femhundring i månaden för besväret. Mycket pengar för en 12-åring, det nästan dubblade månadsinkomsten. Sedan dess har jag haft såååå många jobb men först nu, häromdagen, blev jag erbjuden fast jobb inom den bransch jag faktiskt utbildat mig inom. Känns konstigt, kul, vuxet och lite läskigt. Som slutet på en lång resa. Även om det inte är officiellt ännu.

1. Glassigaste jobbet var på konstmuséet där jag arbetade ett par kvällar i veckan när jag pluggade journalistik. Ibland satt jag i receptionen men oftast satt jag vakt utanför någon specialutställning, läste kurslitteratur och drack te. Nice.
2. Stressigaste jobbet var informatörsjobbet jag hade innan Lilla H föddes. Saxat ur mitt CV nedan:
   
   
   (...)En stor del av arbetet bestod i att arbeta med hemsidan. Jag författade texter, ansvarade för och bearbetade bilder, lade ut material samt arbetade mycket nära den ansvariga webbyrån med förändringsfrågor och tekniska lösningar. Arbetet som informationsansvarig bestod också i att skriva pressreleaser, kommunicera med pressen, hålla kontakten med samtliga översättare, skriva interna veckobrev samt ansvara för och skriva alla utskick till kundklubben. Dessutom fungerade jag ofta som medförfattare och supportperson till ombord-magasinet, prospekt, delårsrapporter och liknande. Tjänsten på (...) krävde projektledaregenskaper och goda datakunskaper då jag arbetade mycket med bilder i Photoshop samt rent tekniskt med hemsidan etc.
   (...)
   
3. Mysigaste jobbet var nog i en inredningsbutik i London. De sålde en blandning av gamla grejer, mest 30-50-tal, och nytillverkat i gammal stil. Det var typiskt dammigt och charmigt med trevliga kunder. Så ofta vi kunde kokade vi kaffe som vi avnjöt i någon av de fina fåtöljerna som fanns till salu.
   
4. Roligaste jobbet var när jag var redaktör för morgontidningens ungdomssidor. Superroliga, kreativa gymnasister som bara längtade efter att jag skulle skicka ut dem på uppdrag för att sedan tacksamt ta emot mina av rödpenna nedkladdade alster. Eller?
5. Konstigaste jobbet kan ha varit när jag satt vid ett löpande band och ansvarade för att de missformade kycklingnuggetserna hamnade i Sibylla-lådan och de fina gick till McDonalds. Det kan också ha varit när jag klippte små bitar av grisnjurar hela dagarna för att sedan undersöka om de var kontaminerade. Det blir nog dött lopp där.
   

50 mil

Idag ska jag ut i verkligheten igen, jag ska köra ner till Blekinge - 50 mil tur och retur. Jag räknar med att vara framme strax efter elva. Med i packningen finns:

1. ljudboken "The Lady and the Unicorn" av Tracy Chevalier.
2. en Volvo S40. Brukar hyra mindre bilar, miljön och sånt ni vet, men ska man köra så långt på bitvis ganska risig väg vill jag sitta säkert.
3. tankar på mina killar här hemma. Lilla H är syyyyk efter sju (korta inskolnings-)dagar på dagis. Igår kom dagiselvan med två snor-ilar, inatt febern. Sambon är trött efter att ha tröstat hela natten.
4. regnkappa och banan för obvious reasons.
5. kartor i alla storlekar. Vad gjorde folk innan Eniro på nätet fanns?
   

Vem är du? (Vem är jag? Levande charader)

Jag blev spådd en gång, av en fd kollega som läste i tarotkort som hobby. På en avdelningsfest lade hon allas våra stjärnor och jag var sist ut. Alla andra hade oooh:at och aaaah:at och sagt att allt stämde preciiiis. Till mig sa hon att jag aldrig skulle bli rik. Hon sa säkert massa annat också men vad har jag glömt. Så varje gång jag känner mig lite för fattig för att unna mig något jag vill ha så tänker jag på det där: Du kommer aldrig att bli rik.
Lite av samma orsak drar jag mig för att läsa horoskop och fylla i personlighetstester; jag vill liksom inte få reda på något negativt. Notera att jag egentligen inte tror att man kan utläsa något speciellt om en person enbart med hjälp av någons födelsemånad.
Personlighetstester är såklart något helt annat: Där svarar man ju faktiskt på frågor. Men hu så läskigt om resultatet skulle bli: Du är en talanglös, osympatisk person med få ambitioner och ännu färre vänner.
Dålig karaktär har jag också eftersom jag inte kan hålla dem ifrån mig. Fast det jag gjorde igår var roligt. När jag svarade på frågorna kändes det konstigt, man kunde liksom inte lura testet, if you know what I mean. Resultatet kan ni läsa här:

1. Länk till testresultatet och själva är intresserade av att göra det. Det kanske inte är allt som stämmer: "Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar" Måste jag det? Nja, jag gör nog avkall på mina värderingar minst en gång om dagen. Skulle jag kunna arbeta som sociolog eller socialarbetare? Det tror jag tyvärr inte att jag har tålamod för. Skulle kanske bemöta en hjälpsökande med "Men herregud, ta dig nu i kragen".
   Men annat stämmer himla bra. Av listan med 21 tänkbara yrken för "min" personlighetstyp har jag arbetat med sex stycken (lite löst räknat) och haft ytterligare fyra som stora intressen. Inte illa.
   
2. Det finns en bok av Liza Marklund och någon mer som heter "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra". I den listar de fyra sorters typer som beskriver vilka roller kvinnor tar/får på arbetsplatsen. Den första är mamman. Sedan jag själv blev mamma i riktiga livet har jag närmat mig den här typen något mer. Nu hör jag mig för om kollegors barns influensor etc men den är fortfarande ganska långt från mig.
   
3. Sedan kommer förförerskan. She is so not me. På vissa arbetsplatser (läs: redaktioner) verkar det vara kutym att vara ihop med någon på jobbet. Det har alltid verkat krångligt, tycker jag. Och jag blir mycket hellre uppskattad för att jag är bra på mitt jobb än bra på att klippa med ögonfransarna.
   
4. Järnjungfrun då? Nä, här är det verkligen iskallt. Jag är alldeles för pratsam och tjejig för att någonsin kunna tillskriva mig ett sådant epitet. Nä, den som är allra mest lik mig är
   
5. maskoten. På gott och ont. Maskotar är nog sedda som ganska trevliga prickar men blir de tagna på allvar? I mitt vanliga liv är jag mycket mindre käck än vad jag är på jobbet. Jag tror det har att göra med att jag bytt arbetsplats så himla många gånger och att den här personlighetstypen lätt blir omtyckt och en "del av gänget". Eller så kan det ha att göra med mitt utseende, liten och blond, då tillskrivs man lätt epitet som kan appliceras på just maskotar.
   

Vilken typ är du på jobbet?

Vaken mitt i natten

Jag är alltid så här i övergångsperioder. Hinner liksom inte älta klart som vaken så då väcks jag av mitt undermedvetna mitt i natten. Klockan tio i tre tittade jag på klockan och låg sedan och försökte tänka snälla tankar. För det vet väl alla att i vargtimman löser man inga problem? Klockan fyra gick jag upp och jobbade, jo, det är sant. Några små utskick som ska administreras så här sitter jag nu. Jobbar hemifrån halvtid den här veckan och det är ingen dans på rosor kan jag berätta. Ska i teorin kunna koppla upp mig mot vår server, men herregud, det går så långsamt att jag vill smälta ned och dö. Otålig som jag är börjar jag maniskt klicka upp nya program och så låser sig hela skiten istället. Jaja.
Idag, fredag, ska jag ta det lite lugnare. Har till och med en inbokad date med min Sambo ikväll - jo, så långt har det gått att vi numer planerar in kvällar då vi "bara har ögon för varandra". Skulle vi råkas vid andra tillfällen får man se det som en absolut bonus. Moahahaha.
Dagen som var igår, torsdag, såg ut såhär:

1. Lilla H vaknar klockan halvsju. Sambon går upp, jag känner mig nästintill död då jag varit ute på kompisdejt föregående kväll. Jag kommer ner kvart i åtta, då har de fortfarande inte ätit frukost. Jag låtsas som om jag inte blir irriterad och börjar duka fram. Lilla H gnuggar sig i ögonen. Han är ett barn som sover en bra sväng på förmiddagen. Detta rimmar dåligt med dagistiderna och jag känner hur jag börjar oroa mig. "Hur ska han orka vara vaken till tolv om han redan är trött?" osv. Slutar med att jag går upp och lägger honom.
2. Hastar runt och gör mig i ordning för projekt Dagisinskolning, dag III. Dricker kaffe samtidigt som jag packar ned lite kläder att ta med och lämna på dagis. Sambon märker gummistövlar och nya regnjackan med markeringspenna. Lilla H har ärvt ett par jättefina svarta, PoP överdragsbyxor från lille Alfons. Emma har skrivit Alfons i, med sin fina handstil. Jag blir så outsägligt ledsen. Tänk, hon skrev det när Alfons skulle börja på dagis. Så mycket förväntningar, så mycket framtid. Drygt ett år senare skulle allt gå om intet.
   Jag väcker Lilla H klockan tio över nio, han har sovit i 45 minuter och vill inte vakna. Sedan kissar han över hela golvet när jag ska ta på ny blöja, det har han inte gjort på flera månader.
3. Vi anländer till dagis bara ett par minuter efter halvtio. Lilla H älskar redan dagis. De är tre små snuttar som ska skolas in, två personal och ett ordinarie barn på plats. Lilla H springer mellan rutschkanan, åk-bilarna (biiiij, biiiij, biiiij), boklådan och det låga tvättstället som är särskilt intressant. Vi har en liten samling och sjunger sånger som han kan (Lilla snigel, Blinka lilla) Han gör små rörelser och mitt stolta modershjärta är nära bristningsgränsen. Sedan är det dags för mamma nummer ett (även kallad Yoga-mum av Sambon. Vi var med i samma föräldragrupp och har blivit goda vänner) att säga hejdå till sin lilla Mimmi och gå och sätta sig i personalrummet en stund. Mimmi blir lite ledsen och jag ser på Lilla H att han blir bekymrad, han får liksom en rynka mellan ögonbrynen. Mimmi återhämtar sig snabbt och sedan är det min tur att gå. Byebye, säger jag och medan jag försvinner i korridoren hör jag hur Lilla H börjar vråla hysteriskt. Det hörs väldigt väl in till personalrummet kan jag säga och efter tio minuter kommer fröken Ida och hämtar mig. Lilla H kastar sig i min famn men efter tjugo sekunder är han nere på golvet och leker igen. "Det går aldrig att gissa sig till vilka barn som kommer tycka det är jobbigt" säger hans fina inskolningsfröken. "Och du är inte så ängslig av dig va?" "Nej, det är jag inte", säger jag. (Du förstår jag har en smart lösning där jag klarar allt med en axelryckning och en ärmuppkavling på dagtid och så lever jag ut mina farhågor om natten istället. Bra va?)
   Nä, allvarligt talat, så är jag inte orolig (peppar, peppar) för det här med dagis. Jag ser att Lilla H trivs där, han tyr sig redan till personalen som också gett ett väldigt bra intryck.
   
4. Kommer hem vid halvtolv. Lilla H lever ut sina känslor idag (bra, du ska inte bli som mor din) och vill inte sitta i sin matstol och äta lunch. Du kan väl avdramatisera det lite? tycker Sambon. Nejnejnej, jag har bara tid för drama. Sedan sover The little drama queen i två timmar och jag kopplar upp mig och försöker jobba. Och det går alltså väldigt långsamt, jag blir stressad och säger till Sambon (som sitter vid sin dator med ett skrivprojekt han HELA tiden vill diskutera - tur att vi inte jobbar hemifrån båda två till vardags) att han måste gå till lekparken när Lilla H vaknar för jag måste jobba. De kommer tillbaka klockan fem, då har jag övergett jobbandet till förmån för att "laga middag". Pyttipanna! (med ägg som Sambon steker, han har det väl ändå i blodet eller?)
   
5. Sedan leker jag med Lilla H, han badar, vi busar, han lägger sig. Klockan är halvåtta och jag jobbar lite till. Klockan halvtio duschar jag och kommer sedan på att jag måste märka Lilla Hs kläder. Samtliga. Nu. Eldar upp mig över att han inte har tillräckligt många "innebyxor" och surfar runt bland lite barnkläder (tips, anyone?). "What are you doing?" säger Sambon där han ligger framför tv:n medan jag springer fram och tillbaka med famnen full av kläder. Sedan hänger mitt martyr-jag upp tvätten också, fast att jag inte borde.
   Går och lägger mig klockan kvart i elva och börjar skriva på en novell. 23:32 over and out.
   

Å sånt som ingen av oss gör...

1. Dammar. Det händer väl någon gång i halvåret att jag tar ett krafttag men i övrigt gäller att det som inte de olika dammsugarmunstyckena klarar av, det blir helt enkelt inte gjort. Atjo!
2. Planterar om växter. Just nu har vår största gröna växt vält eftersom den behöver stagas upp/planteras om. Det var en vecka sedan och ännu har ingen fått tummen ur...
3. Håller ordning i hallskåpet. Det här är familjens svarta hål. Skor, stövlar, sandaler bara slängs in, har man tur hittar man ett matchande par. Som tur är har vi dörr till eländet.
4. Putsar fönster. Häromdagen fick vi en stooooor fågelblaffa på vårt sovrumsfönster. Kan man hoppas att den regnar bort nu när ovädret drar in? Jag gillar egentligen att putsa fönster och kör med tidningspapper och fönsterspray men det är nåt med fönstren här på landet, de blir liksom aldrig rena så nu har jag kapitulerat. Vill man beundra utsikten får man gå ut på altanen.
5. Gör en budget. Det har gjorts små tappra försök men sedan kommer det något emellan. Jag vill inte säga att vi är oekonomiska, bara lite ointresserade. Det ordnar sig, liksom.
   

Saker Sambon slipper...

1. betala räkningarna och allt pappersarbete inkluderat.
2. köpa födelsedagspresenter, gå-bortgåvor, gratulationskort. Drar dock en gräns vid hans familj - dem får han baske mig komma ihåg själv.
3. vattna blommorna.
4. sköta allt administrativt meck som rör huset, förskolan, bilen, läkarbesök.
5. bjuda hem gäster.

NKOTB goes miljöblogg

1. Energibesparingen vid tillverkningen av 1 kg tidningspapper från återvunnet material är, jämfört med jungfruligt material, så stor att det motsvarar uppladdningen av ett mobiltelefonbatteri som räcker till ett 4,5 månaders oavbrutet samtal i mobiltelefon.
   
2. Energibesparingen vid tillverkning av en 33 cl aluminiumburk från återvunnet material är, jämfört med jungfruligt material, så stor som 95 %. Energivinsten räcker exempelvis till att använda en dator i 24 timmar.
   
3. Energibesparingen vid tillverkningen av en konservburk från återvunnet material är, jämfört med jungfruligt material, så stor att den räcker till att kunna titta på TV i sju timmar.
   
4. En bättre sortering i Sverige av järn, koppar och aluminium ur det avfall som går till förbränning skulle spara 0,5 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år. Det motsvarar de årliga utsläppen från 100 000 bilar.
   
5. Om all plast som konsumeras inom EU kunde materialåtervinnas istället för att deponeras eller energiåtervinnas skulle koldioxidutsläppen minska med 100 miljoner ton om året. Det är lika mycket som Sveriges totala utsläpp under ett år.
   
   Det är sånt här jag skriver om på jobbet. Emellanåt känns det faktiskt riktigt viktigt.

Guuuuud vad lyxigt alltså!

1. Det sa mitt 10-åriga jag om: Dom som fick åka till Disneyland, dom som hade hela Rock Star-barbiefamiljen, dom som hade mintgrön skinnsoffa och dom som hade tv-spel.
2. Det sa mitt 15-åriga jag om: Dom som hade FF en hel vecka på sommaren, dom som slapp sommarjobba och fick pengar ändå, dom som åkte till Göteborg en heldag med barnbidraget på fickan och dom som hade rosa tjejmoppe.
3. Det sa mitt 20-åriga jag om: Dom som hade en au-pairlön högre än 55 pund i veckan, dom som fick sina travelcards betalda av aupair-familjen, dom som kom in på journalisthögskolan och dom som kände folk som kunde fixa in dom backstage på coola spelningar.
4. Det sa mitt 25-åriga jag om: Dom som hade rätt kontakter i mediabranschen, dom som hade förstahandskontrakt i stan, dom som kunde spela gitarr och dom som skrev coola krönikor.
   
5. Det sa mitt 30-åriga jag om: Dom som ordnade fina bröllop, dom som skrev bra böcker, dom som hade fast jobb inom mediabranschen och dom som hade pojkvänner som också ville skaffa barn.

Tipstack till mina goda vän C som ställde upp när jag bad henne berätta vad jag skulle blogga om idag...

Ovanliga händelser under dagen

1. Jag tappade bort min plånbok. Eller snarare upptäckte att den inte låg i väskan. Varför händer sånt på en dag då man ska äta utelunch samt har en bensinlampa som lyser ilsket rött?
   
2. Jag hittade min plånbok igen. I bilens baksäte, under passagerarsätet. Hur?
3. Jag tyckte inte det var det minsta tråkigt att vara tillbaks på jobbet. Men så jobbade jag ju inte ihjäl mig heller...
   
4. Min son lärde sig ett nytt ord enligt min barnvaktande mamma: Daaaa-tooo. Jodå, han kan inte ens tio ord och ett av dem är dator. Tiden är ur led men jag är icke desto mindre jättestolt. Det är andra ordet han lär sig denna veckan, häromdagen var det mooo-mooo. Gissa om mormor var nöjd då!
5. Min Sambo lagade middagsmat som faktiskt inte alls föll mig på läppen.
   

Semestermarodörer

Varje gång jag ska åka till min hemstad och stanna mer än ett dygn lever jag i villfarelsen att jag ska få så mycket gjort. Sedan Lilla H kom har jag förutom mitt eget schema av second hand-butiker att sondera, gamla kompisar med torp att besöka numer även min mors planer att ta hänsyn till: "Jag bjöd hit mostrarna ikväll!" "Jag tar med mig Lilla H på en promenad (och återkommer om tre timmar)" Men jag vete sjutton om inte denna visit slår alla rekord. Ett lyft är dock att jag och min mor faktiskt jämförde våra planer för morgondagen lite försiktigt sådär så att de inte ska krocka alltför kraftigt. Imorgon är min sista semesterdag, på måndag ringer klockan 06:15 igen, men inte sjöen (västgötska för sjutton) blir det att ta dagen som den kommer imorgon.

1. 6-6:30. Upp och hoppa med Lilla H som vaknat snortidigt hela veckan. Stuva om i packningen eftersom Lilla H ska stanna kvar här ett par nätter i början av nästa vecka. Planera lördagsutflykt och reka tjock luftmadrass från bekantskapskretsen.
2. Bjuda syrran på duo-behandling på spa som del av 30-årspresent. Sedan hem och fixa lunch till Lilla H och äta lite själv.
3. Upp till platsen för lördagens fest för att hjälpa till att sätta upp partytält, bord, stolar, bära in en säng, bädda mm.
4. Hem till As pappa för att öva på sången jag ombetts att sjunga på söndagens dop, 12 mil härifrån. Plocka upp alkoholer och grillmat på vägen tillbaka.
5. 17:00 Ta emot Sambon och göteborgskompisarna. Vara rolig, uppfinningsrik och glad och sedan däcka.

Roliga saker, javisst, men jag känner mig allt annat än avslappnad. Idag har vi tagit det lite lugnare med en tidig grillkväll som enda uflykt. Gravida vännen M är på besök från N.Y i ett hyrt torp - det vill man ju apselut inte missa! Men jag är så trött och inatt vaknade Lilla H vid ettsnåret med mardröm/nattskräck som varade skitlänge. Han gallskrek i säkert tjugo minuter och var spänd som en fiolsträng. Mycket ovanligt.

Så jag ska sova nu. Men först ska jag hitta på vitsiga frågor till en tipspromenad på temat Min syster.

Lakritsskummet som aldrig blev

Inget inlägg igår eftersom jag kom hem alldeles försent från det här stället. Där hängde vi med jobbet och lagade mat i flera timmar. Mitt ansvar var följande

1. Skala och hacka mango och avokado
2. och gurka
3. skära bort muskeln på pilgrimsmusslor och hacka upp torsk i små bitar.
4. Ösa på med apelsin, lime och koriander.
5. Toppa med friterade och lättsaltade skärvor av plantain-banan. (Som jag själv friterade - doften från mig var mer McDonalds en topp class-etablissemang efteråt.)

Massa jobb för en enda liten förrätt (någon slags ceviche). Ganska gott i och för sig men ändå. Så mycket jobb tycker jag är onödigt nödigt. Mitt resultat blev ändå att föredra framför killen som tillbringade en timma med att tillverka lakritsskum med hjälp av kolsyra. Skummet skulle sedan spritsas på efterrätten men väl till bords syntes den bara som ett tunt, grått täcke. Ridå!