Adventspynt i fem steg

1. Fredag kväll och jag nämner för Sambon att imorgon, lördag, måste lådorna med advents- och julpynt bäras ned så jag kan få botanisera. Hemma är det oftast Sambon som pyntar (förutom till fest) men advent och jul är liksom min grej.
2. Lördag och Sambon lagar frukost, byter blöjor, tvättar, viker ihop, hänger upp, fixar lunch...Dagen går och jag sitter med benet och DN. Kan inet riktigt med att kräva ned de där lådorna.
3. Inte förrän strax efter lunch på söndagen dyker de upp. Då har jag kastat långa, längtansfulla blickar mot grannarnas hus som slått på stort och dekorerat sitt hus (som en gång varit handelsbod) med en hel massa utebelysning. Sonderar snabbt igenom lådorna med Lilla H:s assistans men sedan "måste" jag åka till en kompis som just fått barn och fika (Välkommen Kasper!). Men hyser goda förhoppningar om att Sambon ska ha fixat allt tills jag kommer hem.
4. Men icke. Inte en stjärna, inte en stake glimmar när vi svänger in på uppfarten. Jag känner mig fattig, jo jag gör faktiskt det.
5. Några timmar senare är huset ljust, vackert, väntande.