tisdag 11 november 2008

Det kunde varit värre...

Jo, det kunde det. Jag kunde slagit i huvudet, till exempel. I fortsättningen är det jag som cyklar med hjälm. Eftersom jag nu har både huvudet och förståndet i behåll kan vi ju hjälpas åt att rangordna enligt nedan. Vad ska jag sätta överst på "värst-just-nulistan" tycker ni?

  1. Ett gipsat ben som gör det helt omöjligt att gå uppför trappan. På nedvägen kan jag glida på rumpan.
  2. Ett gipsat ben som ska opereras på torsdag eftersom det är av. Samtidigt tar man tillfället i akt och sätter in en skruv i fotleden så att den inte ska drabbas av förslitningsskador pga benbrottet.
  3. En megaförkylning som brutit ut i idag.
  4. En ansamling jobbgrejer som inte går att lämna över till någon annan.
  5. En Lilla H som blir jätteledsen när mamma inte kan " an ett"= "en häst" dvs leka häst med honom på ryggen. På många, många veckor framöver.
Ja, där har ni alternativen. Skicka ett mejl till mig med ert svar. Nu har du chansen att vinna en I-pod (en bra att ha grej om ni någon gång ska opereras med lokalbedövning, för då slipper ni höra när de skruvar in en skruv i foten el dyl.)

Tack för omtänksamma kommentarer till mitt förra inlägg. Kram.

12 kommentarer:

Ke.Li sa...

Shit!
Det där verkar inte bra.
Jag cyklar varje dag. Dags att skaffa hjälm alltså.
Får du schyssta smärtstillande?

En Lisa... sa...

Konstigt nog räcker det med alvedon ännu så länge. Nu ska jag gå upp och lägga mig. Vad är oddsen för en bra natts sömn med ett gipsat, nybrutet ben i högläge i kombination med megaförkylning?

Stella sa...

åh, stackare. jag klarade mig undan med en stukad hand när jag vurpade med cykeln på nyfrost.

gör en bäst lista!
alltså, det måste vara så fruktansvärt med gipsat ben och oförmågan att kunna vara häst, men precis som du säger. herrejesusmariaochresten vad glad jag är att det inte gick värre.

Anonym sa...

Usch och fy! Stackare. Var så snäll mot dig själv som bara går. TV-serie, lösgodis och smärtstillande.

Tudorienne sa...

Är det på riktigt?

Usche.

Alla ska ha hjälm, punkt slut. Resten går att läka ihop. Har du glögg och pepparkakor? Det plus lite sjukskrivning så blir det nog genast lite mer glittrigt.

Jag har slutat cykla till jobbet, kom på att det är för farligt.

30-nånting sa...

Hugaligen. Hoppas verkligen att operationen går bra och att du slipper gipset så fort som möjligt.

Krya på dig!

Amanda sa...

Nej men fy! Stackare.
Tänker på dig.

Marie sa...

Stackars dig! Bröt du benet? Aaaj vad det måste gjort ont. Krya på dig! Möjligtvis kan jag se en bra sak i allt det onda, att du hinner blogga mer;)

Sandra sa...

Gips. Oj,oj. Kommer du att vara sjukskriven? Tänker på dig. Ja, visst, det kunde ju ha varit värre, det kan det ju alltid vara. Jag som har Guatemala tätt i minnet vet att så är fallet, men ett gipsat ben händer ju inte varje dag. Aj, aj.

En Lisa... sa...

Tack för pepp! Dagen har varit helt ok. Just nu är förkylningen värst. Kram!

Susanne sa...

AjAjAj så synd det är om dig! Det låter jättejobbigt men kommer att göra att du alltid minns november 2008 på ett särskilt sätt. Dessutom är barn uppfinningsrika och Lilla H kommer att hitta på något kul sätt att roa sig med ditt gips på. Var säker! KRAM

Ninne sa...

Oj! Fuck vilken otur. Men skit i jobbet så gott det går, du kan ändå inte göra nåt åt det som det är. Och kan du inte sova nere så du slipper hålla på och jogga upp o ner för trappen med gips?